Fängelse löser inte integrationskrisen
Fd kriminalvårdsdirektör: Politikerna klarar inte att överblicka vad straffskärpningarna leder till
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-12-13
DEBATT. Socialdemokraternas kriminalpolitiske talesperson Ardalan Shekarabi välkomnar regeringens straffskärpningar i en debattartikel i SvD den 1 december.
Den nya regeringens kriminalpolitik bygger på principer som utvecklades i USA på 1980- och 1990-talet: längre straff, inkapacitering och fängelse.
Det ledde till en enorm utbyggnad av fängelseplatser till oerhört höga kostnader och utan effekt på brottsnivån eller våldsbrottsligheten. Den avvecklas nu.
Shekarabi skriver att socialdemokraterna kommer att ha en nära dialog med forskare och alla de professioner som finns i brottsbekämpande och förebyggande verksamhet. De vill ha fokus på det som minskar brottsligheten på riktigt.
Den dialogen tycks inte ha börjat ännu. Svensk, nordisk och internationell forskning har i decennier visat att fängelsestraff inte avskräcker brottslingar.
Gängbrottsligheten och de dödliga skjutningarna är en oerhört brutal och farlig brottslighet som framför allt drabbar människor i utsatta områden.
Men den är ingen spegel av brottsutvecklingen i Sverige.
Det finns ingen forskning som stödjer att gängbrottslighet enbart går att bekämpa med polisiära insatser och straff. Inte ens polisen i Danmark tror att de dubbla straffen för gängkriminella kan förklara att antalet gängkriminella har minskat.
Forskare i Danmark menar att minskningen av antalet gängkriminella främst kan tillskrivas förebyggande insatser, där nyrekrytering till gäng förhindrats under många år med intensiva insatser för att fånga upp ungdomar med stödjande insatser i samarbete med föräldrar.
De reformer som regeringen och SD vill införa genom Tidöavtalet innebär enbart ökad repression med kriminaliseringar, straffskärpningar eller utvidgning av tvångsmedel.
Flera har prövats i andra länder och avvecklats. De är rättsosäkra och svåra att tillämpa. De ger inte effekt på brottsligheten och bryter ofta mot konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
I en DN intervju i oktober uttryckte Shekarabi att han vill göra upp med den tidigare politiken och säger ”Vi behöver en starkare repressiv stat och en stat som kan återta kontrollen”.
Den kriminalpolitik som Shekarabi vill göra upp med har förts sedan 1950-talet fram till 2014 och givit följande resultat:
Minskad brottsökning sedan 1990, sjunkande ungdomsbrottslighet under flera år, sjunkande våldsbrottslighet minskad självrapporterad brottslighet. Återfall i brott efter avtjänat straff har i genomsnitt minskat från 42 procent till 32 procent.
Socialdemokraternas justitieminister Morgan Johansson påbörjade den repressiva politiken med ständigt nya propositioner om straffskärpningar under hela mandatperioden 2014–2022. Utan effekt på gängbrottsligheten.
Men effekten för Kriminalvården blev dramatisk. Alla straffskärpningar har lett till över 100 procents beläggning i fängelser. Antalet fängelseplatser har ökat genom att fångar trängts ihop i trånga utrymmen. Kriminalvården har tvingats avveckla återfallsförebyggande insatser och nya fängelser byggs i hela landet.
Mina initierade kontakter inom Kriminalvården (där jag arbetat i 40 år) ger i dag denna bild: Situationen inom Kriminalvården är synnerligen ansträngd och allvarlig. Platsbrist, personalbrist och kompetensbrist.
Ingen kan överblicka alla konsekvenser av så många straffskärpningar samtidigt.
Hela integrationsmisslyckandet har nu blivit en straff- och inkapaciteringsfråga som lösning på brottsligheten. Alla reformer görs i blindo. Rättssäkerheten äventyras. Återfallsförebyggande åtgärder minskar. De ekonomiska konsekvenserna av Tidöavtalet och straffskärpningar klarar inte regeringen av att överblicka. Det är enorma kostnader i inkapacitering.
Tidöavtalet bygger på en kriminalpolitik som delar befolkningen i vi och dem. De som orsakar alla samhällsproblem, kriminalitet och gängbrottslighet är den av SD utsedda syndabocken: invandrarna.
Främlingsfientligheten, den synliga rasismen, diskrimineringen och hatet på nätet kommer att öka genom den inhumana och repressiva politik som föreskrivs.
Brottsligheten, rättsosäkerheten och otryggheten i samhället riskerar att öka.
Birgitta Göransson, tidigare kriminalvårdsdirektör för Västra regionen, leg psykolog och hedersdoktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.