Vildsvinsplågan slår hårt mot bönderna

Debattören: Sluta mata djuren – och ta kontroll över stammen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-02-06

När de första tecknen på vildsvin i ett område visar sig, börjar oron gnaga hos lantbrukaren. Hur omfattande och kostsamt blir det? Drar de vidare eller är de här för att stanna? Vad kan jag odla, skriver Palle Borgström, Lantbrukarnas Riksförbund.

DEBATT. Vildsvinsplågan på lantbrukarnas åkrar är på riktigt. Stammen har spridit sig närmast okontrollerat de senaste åren.

När de första tecknen på vildsvin i ett område visar sig, börjar oron gnaga hos lantbrukaren. Hur omfattande och kostsamt blir det? Drar de vidare eller är de här för att stanna? Vad kan jag odla?

Varje vår tar Sveriges lantbrukare en ekonomisk risk när de investerar i sina fält, sår en ny gröda och brukar jorden. I marken ligger kapital bundet som ska bära gården kommande år. Men vildsvinens trynen kan vända upp och ned på allt på en natt och den oron är svår att leva med.

LRF gjorde nyligen en enkätundersökning bland sina medlemmar och svaren visar tydligt att vildsvinsproblemen är oacceptabelt stora och att vildsvinen påverkar både framtidstro och mående negativt.

Av 6 800 svarande uppgav 70 procent att de har vildsvinsskador på sina marker. I vissa län uppger hela nio av tio att de har skador orsakade av vildsvin.

Kostnaden som detta innebär för lantbruket har SLU beräknat till 1,1 miljarder årligen (2015). Men att mäta skadornas storlek i fält är svårt och det saknas en standardiserad modell för det.

I SLU:s beräkning tar man inte hänsyn till den alternativkostnad det innebär att inte kunna välja det man ska odla med normal växtföljd, på grund av vildsvinen. Därmed är kostnaderna sannolikt ännu högre.

I LRF:s enkätundersökning svarar fyra av tio med vildsvinsskador, att de anpassar odlingen efter viltet. Att på det här sättet inte kunna arbeta utifrån affärsmässiga beslut, efterfrågan och jordmån och därmed gå miste om potentiell avkastning, kan vara en av de största kostnaderna för lantbrukarna.

Det finns många anledningar till att vi befinner oss i den här situationen. Vildsvinens populationsökning har underskattats och på tok för få vildsvin har under årens lopp skjutits. Vildsvinen har haft gott om mat, delvis på grund av oreglerad och ansvarslös utfodring. Detta måste styras upp, utfodring av vilt måste regleras.

Med risk för att kliva på flera ömma tår vill jag påstå, att det som vissa lantbrukare gör – nämligen sälja sockerbetor, morötter eller potatis till jägare som vill utfodra djuren, är både omoraliskt och okollegialt mot alla dem som drabbas. Sockerbetor kan dessutom göra andra djur som rådjur och älgar sjuka.

De som motiverar utfodring med att djuren ska undvika svält, särskilt denna vinter, har antingen låg kunskap om djur och natur eller arbetar för att vildsvinspopulationen ska öka.

All form av utfodring av vilda djur ska göras ansvarsfullt. Utfodring ska inte förväxlas med åtel – en liten mängd foder som läggs ut vid jakt för att locka till sig vilt. Åteljakt är en av de mest effektiva jaktformerna, som vi måste använda.

Ett förslag för att reglera utfodring lades fram i riksdagen 2016, men stoppades av Alliansen och SD. LRF förväntar sig att samtliga partier tar sitt ansvar och, när ett nytt förslag väl kommer upp igen, godkänner det förslaget som reglerar utfodring av vilt.

Vildsvinen påverkar inte bara oss lantbrukare. Också villaägare, idrottsklubbar och trafikanter drabbas av vildsvinens framfart. Därför är det mycket positivt att Livsmedelsverket ska jobba för att det blir enklare för jägarna att sälja köttet och att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att lägga fram en ny förvaltningsplan för vildsvin.

Vi förväntar oss att förvaltningsplanen kommer enligt plan, det vill säga i år, så att vildsvinens framfart kan hejdas. Allt fler förstår allvaret i situationen vi befinner oss i och är beredda att agera, det är bra. Låt 2020 bli året då vi vänder utvecklingen och tar tillbaka kontrollen över vildsvinsstammen.


Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs mer i ämnet

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.