Klimatbiståndet ska fördubblas till 2025
Löfven, Bolund och Olsson Fridh: Ökning till 15 miljarder kronor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-10-12
DEBATT. Världen befinner sig i en klimatkris. Konsekvenserna är tydliga: utdragen torka, våldsamma bränder och förödande översvämningar. Världens fattigaste bär minst skuld, men drabbas hårdast.
De utvecklade länderna har därför ett särskilt ansvar att bidra till utvecklingsländernas klimatomställning.
Regeringen kan i dag berätta att den avser fördubbla det svenska klimatbiståndet till 15 miljarder kronor fram till 2025, jämfört med 2019.
Om knappt tre veckor ska världens ledare mötas för att inleda förhandlingarna vid FN:s klimattoppmöte i Glasgow. Det sker vid en kritisk tidpunkt i världshistorien.
Vi känner nu till vilken skada vi åsamkat jordens klimat, vi vet att utvecklingen kan vändas men att tiden vi har på oss att göra det är mycket knapp. Mycket står därför på spel när världens länder möts för att höja klimatambitionerna.
Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi har tydligt sett vilka positiva värden klimatomställningen kan skapa.
Med stöd från regeringens investeringsprogram Industriklivet och Klimatklivet planeras nu stora satsningar för fossilfri stålproduktion, storskalig batteriproduktion och återvinning, plaståtervinning och mycket mer.
Det minskar utsläppen, skapar tusentals nya gröna jobb, lägger grunden för nya exportframgångar och stärker välfärden.
Nu måste hela världen gå i samma riktning!
Sverige har en tradition av att en procent av BNI går till bistånd, något vi ska vara stolta över och fortsätta med. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet.
Medan vi och övriga västländer byggt vårt välstånd på fossil grund kan inte de växande ekonomierna upprepa de misstagen. Här spelar klimatbiståndet en viktig roll.
Storskalig finansiering för klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i den fattiga delen av världen.
Redan 2009 lovade utvecklade länder 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering från 2020 men hittills har det löftet inte införlivats.
Det har försvårat våra möjligheter att i klimatförhandlingarna sätta press på fler länder att kliva fram och minska utsläppen snabbare.
Den svenska ökningen av klimatbiståndet bidrar nu till att uppfylla det löfte som lämnades för elva år sedan och kommer möjliggöra en snabbare klimatomställning och underlätta förhandlingarna.
Vid klimattoppmötet vill vi se framsteg i flera viktiga frågor.
- Utsläppen måste minska snabbare. Fler länder måste presentera uppdaterade klimatåtaganden som är i linje med 1,5-gradersmålet. Det gäller inte minst de G20-länder som ännu inte presenterat uppdaterade åtaganden, inklusive Kina och Indien.
- Handelssystem för utsläppsminskningar behöver beslutas. Det behöver vara robust och utan risk för dubbelräkning av utsläppsminskningar. Rätt utformat kan det skynda på klimatomställningen och intäkterna kan finansiera nödvändiga anpassningsåtgärder.
- Parisavtalet måste stärkas. En snabb klimatomställning kommer kräva tydlig och transparent rapportering som säkerställer att länderna gör det som krävs. Ländernas klimatåtaganden måste uppdateras minst var femte år för att säkerställa tillräcklig ambition.
- Klimatfrågan måste integreras i alla länders politik. Klimatbistånd har varit ett viktigt verktyg för att stödja fattiga länders klimatomställning, men klimatfrågan behöver också genomsyra den ekonomiska politiken i alla länder. Finansflöden behöver ställas om, fossila subventioner avskaffas och koldioxidutsläpp behöver i högre grad prissättas.
- Barn och ungas röster måste höras. Redan nu upplever vi klimatförändringarnas destruktiva konsekvenser, men de som idag är unga riskerar att uppleva än värre konsekvenser.
Klimatförändringarna kommer inte stoppas genom löften utan genom konkret handling. I Sverige har vi visat att omställningen inte bara är möjlig, den kan också stärka samhället och välfärden.
Att Sverige nu kan fördubbla klimatbiståndet till 2025 innebär att fler länder kommer kunna ställa om sina ekonomier snabbare. Klimatkrisen är en global kris och den ska mötas med gemensam handling.
Stefan Löfven, statsminister (S)
Per Bolund, vice statsminister och miljö- och klimatminister (MP)
Per Olsson Fridh, biståndsminister (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.