Föräldraledighet ska inte gå till semester
Timbro: Korta försäkringen – extra dagar på stranden kan föräldrar betala själva
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-05-14
DEBATT. Den svenska föräldraförsäkringen är unikt generös. För varje barn får föräldrarna 480 dagars betald föräldraledighet. Förra året kostade utbetalningarna nästan 32 miljarder kronor, vilket var högre än anslaget till Polisen.
Många dagar används som ren semester, visar Timbros granskning av Försäkringskassans statistik.
Vi har begärt ut hur det månadsvisa uttaget av föräldradagar sett ut de tre senaste åren, 2019 – 2021. Inte helt otippat hamnar juli i topp – hela 47 procent fler föräldradagar tas ut i juli jämfört med april, då det föds ungefär lika många barn.
Det stora uttaget i juli kan överhuvudtaget inte relateras till födelsetal, eller något annat förutom viljan att vara ledig under den mest eftertraktade semesterperioden.
Semesterlagen ger rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni till augusti.
Många småbarnsföräldrar paxar de mest åtråvärda veckorna genom att begära föräldraledighet – skickas ansökan in i tid kan arbetsgivaren inte neka. Sedan tillkommer den vanliga semestern.
Småbarnsföräldern kan därmed vara säker på att få långledigt och dessutom få välja när man vill bli schemalagd. Kollegorna har inte samma förmån, och kan tvingas jobba under de mest populära semesterveckorna.
Systemet är skevt. Den ursprungliga tanken med föräldraförsäkringen var att ge kvinnor och män möjlighet att kombinera familjebildande med arbetsliv.
När dagens könsneutrala lagstiftning trädde i kraft år 1974 var omfånget sex månader. Successivt har längden utökats. I slutet av 1980-talet fick småbarnsföräldrar tillsammans 12 månaders betald ledighet – och i dag får de hela 16 månader.
För barn födda efter år 2014 kan föräldrar välja att spara dagar till och med tolvårsdagen. Merparten måste dock tas ut innan barnet fyller fyra, men även det är i ett internationellt och historiskt perspektiv extremt generöst.
I vårt betydligt rikare grannland Norge får föräldrarna mellan 320 och 390 dagar, beroende på ersättningsnivå. I Danmark delar vårdnadshavarna på ungefär 360 dagar.
Danskarna har ingen möjlighet att använda dem till extra semester eftersom de flesta måste tas ut innan barnet fyller ett.
Ingen ifrågasätter att en nybliven mamma ska kunna vara hemma och ta hand om sin bebis, eller att en pappa är borta från jobbet innan barnet ha lärt sig att gå.
Men oskicket att utnyttja föräldraförsäkringen till att ta semester drabbar arbetsgivare inom flera branscher.
Personalbristen i sjukvården och äldreomsorgen förvärras varje sommar på ett sätt som saknar motsvarighet i våra grannländer.
Framförallt drabbas småbarnsföräldrarnas kollegor. De som ännu inte skaffat barn, valt bort eller av något skäl inte kunnat bilda familj, liksom de vars barn är utflugna – vilka kanske hade betydligt färre föräldradagar och fick lov att klara småbarnsåren utan långa sommarlov – drar ett tungt lass.
Drabbas gör också alla gamla och sjuka, som är beroende av att vård och omsorg fungerar dygnet runt, årets alla dagar.
En fjärdedel av alla föräldrar till treåringar tar ut föräldradagar i juli, visar tidigare statistik från Försäkringskassan. Enligt vår analys är uttaget också större än vanligt i juni och augusti, samt i december och januari – vilket tydligt visar att en del av dagarna tas ut som ren semester.
Detta trots att kommunen måste erbjuda förskola även under lov.
Det finns inga ursäkter att inte ändra reglerna och korta föräldraförsäkringen. Vill småbarnsföräldrar få extra dagar på stranden kan de betala själva.
Kajsa Dovstad, välfärdsansvarig på Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.