Hejda er – lyssna på oss som jobbar på AF

Personalen i Järva: Politikerna skär ner utan några alternativ

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-12-04

Politikerna raserar nu Arbetsförmedlingen innan man byggt upp andra alternativ. Det får förödande konsekvenser för oss på Arbetsförmedlingen i Järva, skriver debattörerna.

DEBATT. Förra veckan hade vi avskedsfika ännu en gång för kollegor som tvingats sluta hos oss på Arbetsförmedlingen Järva. Det var dock inte på grund av att deras arbete inte behövdes utan beroende på de omorganisationer och besparingar politiker och högt uppsatta chefer beslutat.

Deras sorg var stor, vår sorg var stor liksom vår oro. Det är trevliga, duktiga och kompetenta kollegor som lämnar oss. Kvar står vi med frågan: hur ska vi som arbetar kvar orka med samma arbetsuppgifter med mindre resurser?

Vi på Arbetsförmedlingen har i år gått igenom varsel, omplaceringar och omorganisationer. Ju mer tiden går desto mer känner vi av de konsekvenser som beslutsfattarna tagit.

Det som känns värst är att dessa förändringar sker utan plan och utan kontroll. De är inte grundade på varken vetenskap eller beprövad erfarenhet.

I juni 2016 tillsattes en statlig utredning med syfte att genomlysa svensk arbetsmarknadspolitik och föreslå eventuella förändringar.

Någon vecka innan rapporten blir klar och publiceras röstas Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budget igenom. Strax efter detta beslutar regeringen med stödpartierna en metamorfos av myndigheten, nästan all verksamhet ska privatiseras. Det ska dessutom ske i ett slag på väldigt kort tid.

Dessa beslut fattas precis innan den statliga utredningen är klar och vi får ta del av den. Där framgår att ingenting tyder på att privat verksamhet skulle vara mer effektivt, troligen tvärtom. Det verkar bli dyrare utan att det blir bättre.

Utredningen stänger dock inte dörren för att testa andra utförare. Däremot är de tydliga med att detta måste ske i ordnade former. Man ska köra parallella spår så att man kan utvärdera och jämföra.

Den utvärderingen kan ge vägledning om och i så fall hur förändringar ska ske vilket överensstämmer väl med vad forskare säger. Detta är dock något som beslutsfattarna inte tagit någon som helst hänsyn till. Man lägger resurser på en utredning och tar sedan beslut innan utredningen är klar, man struntar fullständigt i att invänta resultatet.

Vad är syftet med att tillsätta en utredning och inte invänta resultatet utan ta beslut innan utredningen ens är färdig? Man raserar nu en verksamhet innan man byggt upp andra alternativ. Detta får förödande konsekvenser. Arbetslösheten ökar och möjligheten att ge stöd minskar drastiskt.

Vi som personal är inte de enda som drabbas av dessa beslut och omorganisationer utan även de som vi kallar våra kunder.

De som drabbas hårdast är de som står längst ifrån arbetsmarknaden. De drabbas ekonomiskt, socialt och psykologiskt.

Vi får också dagliga signaler från arbetsgivare som vill ha hjälp att rekrytera personal, men som sällan ens får kontakt med Arbetsförmedlingen. Det här är något som i slutändan drabbar hela vårt samhälle.

Skattebasen minskar, kommunerna tvingas betala försörjningsstöd till människor som långt hellre vill arbeta ihop sin egen försörjning eller utbilda sig. Detta för att skapa förutsättningar för en långsiktig trygghet.

Arbetsförmedlingen Järvas upptagningsområde är ett område som är socioekonomiskt utsatt. Området nämns ofta i negativa sammanhang när man läser om det i media.

Vi som arbetar inom området upplever dock att det finns väldiga resurser och en stark vilja att arbeta. Många har utbildning eller erfarenhet som är efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden. Men man saknar nätverk och kunskaper om svensk arbetsmarknad och en hel del utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.

Vissa behöver komplettera sin utbildning eller skaffa sig en utbildning för att nyttja sin drivkraft och kompetens. Här behövs det en väl fungerande och resursstark Arbetsförmedlingen, men det ser i dagsläget inte ljust ut.

Med alla nedskärningar, omplaceringar och omorganisationer saknar vi arbetsförmedlare resurser för att ha tätare kontakt med arbetssökande och arbetsgivare.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) rapporterade i november att fler möten med arbetsförmedlare gav lägre arbetslöshet. Trots att mycket tyder på att Arbetsförmedlingen behöver mer resurser väljer man att skära ner och privatisera.

Man pratar mycket om digitalisering vilket kan vara en bra väg för personer klarar av att hantera detta, men vad händer med de personer som inte gör det?

Vad gör då politiker och höga chefer i detta läge? De svär sig fria, skyller på varandra och uppger att de inte ville att det skulle ske på detta sätt. Varför tar de då dessa beslut och vad hade de förväntat sig skulle hända när de skär ner en myndighet utan en plan?

Vi vill inte ha enskilda syndabockar då ni alla är lika goda kålsupare. Vi vill se ansvar och en förändring i positiv riktning. Om ni vill förändra någonting – varför gör ni inte som utredare, forskare och vi inom professionen säger: Pröva först.

Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och i vissa fall även från samhället behöver få rätt förutsättningar för att kunna anpassa sig.

Av Arbetsförmedlingens verksamhetsplan för 2019 framgår att myndigheten skall prioritera arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden.

Vi som jobbar med dessa personer behöver ha tillräckligt med resurser och rätt förutsättningar för att lyckas. Hur har ni annars tänkt att dessa personer ska komma in i arbetslivet och kunna anpassa sig till samhället? Särskilt då ni varken ger resurser till de som arbetar med dessa människor eller har en plan för hur ni ska arbeta med dem.

Arbetsförmedlingen har nu startat en ”pilot”. I några kommuner ska man låta kommuner och privata företag bedriva matchning och stöd.

Vi föreslår att ni avbryter nedmonteringen och slakten av Arbetsförmedlingen tills testet är färdigt. Efter det utvärderar ni och fattar beslut om och i så fall hur eventuella förändringar skall ske. Framförallt efterfrågar vi: ha en plan för vad som ska hända och grunda besluten på forskning, utredningar och kunskap från personer inom professioner som arbetar på golvet.


Najma Ali Daniel Sund
Tinje Castlind
Aso Kamangar
Andreas Bozkurt
Mårten Berglund
Daniel Sund
ST-klubben, Arbetsförmedlingen Stockholm Järva


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.