Debatt

Kolutsugning och elflyg räddar inte klimatet

Professor i miljövetenskap: Elflyg beräknas kunna klara resor på max 2200 kilometer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Elflyg beräknas de närmaste årtiondena kunna klara resor på max 2200 kilometer, det vill säga du kommer kanske kunna flyga London-Berlin men inte London - New York. Och FN:s klimatpanel IPCC varnar för att tekniken för att suga koldioxid ut atmosfären skulle behöva utvecklas i en större skala under i alla fall 100 år för att ha en två tredjedelars chans att signifikant minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären. I stället för att sätta vårt hopp till orealistiska tekniska lösningar behöver vi fokusera på att snabbt sluta använda fossila bränslen, menar debattören.
Elflyg beräknas de närmaste årtiondena kunna klara resor på max 2200 kilometer, det vill säga du kommer kanske kunna flyga London-Berlin men inte London - New York. Och FN:s klimatpanel IPCC varnar för att tekniken för att suga koldioxid ut atmosfären skulle behöva utvecklas i en större skala under i alla fall 100 år för att ha en två tredjedelars chans att signifikant minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären. I stället för att sätta vårt hopp till orealistiska tekniska lösningar behöver vi fokusera på att snabbt sluta använda fossila bränslen, menar debattören.

DEBATT

DEL 13 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Du tror kanske att Sverige gör det brådskande arbete som behövs för att stoppa den globala uppvärmningen i tid så att vi möter de nationella klimatmål som riksdagen skrivit under och de mål vi anslutit oss till via Parisavtalet. Men då har du fel.

Sverige kryper mot ett fossilfritt samhälle fast vi skulle behöva sprinta mot det som om våra liv hängde på det.

Sverige minskar sina utsläpp ungefär fem gånger för långsamt för att vi ska kunna möta Parisavtalet. Utsläppen minskade med 2,4 procent 2019, det vill säga det senaste året från vilket det finns fullständig statistik.

För att göra vår beskärda del för att minska den globala uppvärmningen till 1.5–2 grader slog forskare vid Uppsala universitet ledda av professor Kevin Andersson fast att Sverige skulle behöva minska sina utsläpp med 12 procent per år.

Men nuvarande åtgärder på området är otillräckliga också för att möta Sveriges egna, mindre ambitiösa klimatmål som kräver att vi minskar våra nationella utsläpp med 6–10 procent per år (under 2020 minskade utsläppen såväl nationellt som globalt med över 6 procent på grund av pandemin, men denna minskning kommer inte att bestå utan ändrad politik).

Vi vet vad vi behöver göra för att stoppa en klimatkollaps. Och det som är mest bråttom är att sluta förbränna fossila bränslen som kol, olja och gas som utgör tre fjärdedelar av de globala klimatföroreningarna. Forskningen har länge visat att de fossila bränslena måste stanna i marken för att vi ska kunna begränsa uppvärmningen till 2 grader.

En studie från 2019 visade att för att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader och undvika enorm skada och lidande kopplat till klimatet så måste världen inte bara omedelbart sluta bygga allt som drivs av fossila bränslen (kraftverk, oljeledningar, fossildrivna bilar) utan också börja stänga ned existerande fossil verksamhet i förtid. Och detta eftersom dessa företags verksamhet helt enkelt äter upp vår koldioxidbudget, det vill säga den mängd koldioxid vi kan släppa ut innan planeten blir för varm.

Som tur är har vi redan tekniken som behövs för att producera fossilfri elektricitet och för att elektrifiera allt som går för att kunna drivas av den fossilfria energin.

En studie som publicerades i tidningen Science slog fast att det mesta av dagens energitjänster går relativt lätt att göra fossilfri och att kombinationer av känd teknologi kan eliminera utsläppen relaterade till all essentiell energiservice och alla elprodukter.

Forskning och utveckling behövs för att adressera den kvarstående fjärdedelen av fossila utsläpp från tekniskt utmanade sektorer som järn-, stål- och cementproduktion. Men vi har mer än nog att börja med i dag. Och vi har ingen tid att spilla med att implementera den rena teknik vi har på en gång; världen behöver nämligen ha kommit mestadels av vägen mot noll utsläpp 2030.

Någonting som oroar mig är dock den självgoda tron att teknik kommer att rädda oss ur klimatkrisen. Att sätta överdriven tilltro till teknik lägger över ansvaret för klimatet på ingenjörer och andra avlägsna experter, vilket kan ge falskt hopp och på så vis förhindra meningsfullt agerande.

En studie ledd av Jennifer Marlon visade att orealistiska förväntningar på att en extern kraft (som teknik, moder natur eller en högre makt) ska lösa problemen minskade stödet för klimatlagar och det politiska engagemanget i klimatfrågan.

Två områden där potentialen för tekniska lösningar är starkt överdriven gäller koldioxidborttagning och flyg.

Att flyga orsakar otroligt stora koldioxidutsläpp, men flygindustrin fortsätter att projektera fler flyg – som äter upp vår kvarvarande koldioxidbudget.

Dessa utsläpp måste sluta nu, men det finns inga genomförbara tekniska lösningar redo att bli implementerade för fossilfria kommersiella flyg på långdistans. Elektrifiering är mindre lovande för flyg än för transport på land, eftersom elflyg beräknas vara begränsade i räckvidd.

Elflyg beräknas de närmaste årtiondena kunna klara resor på max 2200 kilometer, det vill säga du kommer kanske kunna flyga London-Berlin men inte London - New York och de kortare resorna går ändå att ersätta mer klimatvänligt och ofta till och med snabbare med höghastighetståg. Vi behöver alltså snarare minska efterfrågan på flyg, det vill säga helt enkelt flyga mycket mindre.

Biobränsle tävlar också om användandet av skog med andra prioriterade områden som matproduktion och bevarande av biologiskt mångfald. Till och med flygbranschen ICAO beräknar att markområden motsvarande en tredjedel av Australien eller hela Irland i storlek skulle behövas för att få fram ”eko-vänligt” biobränsle.

Dessutom är det bara 1 procent av jordens befolkning som flyger frekvent och som orsakar hälften av de globala flygutsläppen. Klimatföroreningar från flygande orsakar uppvärmning motsvarande 7.2 procent av de globala koldioxidutsläppen. Det frekventa flygandet måste avta för att få utsläppen att minska.

Kolutsugning är en annan ofta överhypead teknologisk approach. Det finns inte mycket tro på att det faktiskt skulle fungera. FN:s klimatpanel IPCC varnar för att tekniken för att suga koldioxid ut atmosfären skulle behöva utvecklas i en större skala under i alla fall 100 år för att ha en två tredjedelars chans att signifikant minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären.

Viss koldioxidutsugning kan behövas för att försöka ta bort de oundvikliga utsläppen från jordbruket. Men tekniken för att suga koldioxid ur atmosfären är alltså ingenting som ser ut att vara ens i närheten av tillräckligt utvecklat eller effektivt för att rädda oss från nödvändigheten i att snabbt sluta använda fossila bränslen. När du är i ett hål så måste du sluta gräva.

För att stoppa klimatet från att värmas upp behöver vi också hantera överkonsumtion, eftersom en orimligt stor del av klimatförändringarna orsakas av att en liten del av världens befolkning ägnar sig åt lyxiga aktiviteter och tekniska lösningar inte på egen hand kan lösa det.

Individer har en viktig roll att spela i klimatomställningen. Ungefär två tredjedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige kommer från resande, bostaden, mat och annan konsumtion som är direkt under individens kontroll (den sista tredjedelen kommer från offentlig infrastruktur och investeringar).

För att nå klimatmålen så måste vi överkonsumenter minska vårt behov av energi, material och mat och använda det vi behöver mycket mer effektivt.

Seth Wynes och jag fann att de val en privatperson med höga utsläpp kan göra som snabbt minskar dagens klimatföroreningar är att sluta äta kött, flyga och åka bil.

Vi har alla även en nyckelroll att spela som medborgare, vi behöver välja politiker som har en klimatpolitik som är i nivå med krisen, och hålla dem ansvariga på ett sätt som de inte kan ignorera. En studie som publicerades nyligen fann att att rösta på ett konservativt parti med svag klimatpolitik tripplar ditt koldioxidavtryck.

Politiker har 2021 inga ursäkter för att stödja något förlag som expanderar, intensifierar eller stödjer fossila bränslen. De borde bygga stöd för, godkänna och implementera klimatåtgärder som minskar utsläppen med 10 procent per år, eller mer. Allt under det är klimatförhalande.


Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet och författare till boken ”Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World

Översättning: Virve Ivarsson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ANNONS

Klimatförändringar drabbar barnen - Genom UNICEF kan du hjälpa till.

Extern länk från UNICEF

Klicka här

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Nödläge – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

DEBATTREDAKTIONEN: I dag inleds debattserien ”Nödläge”

ÄMNEN I ARTIKELN

Nödläge – en debattserie om klimatet

Parisavtalet

Kevin Anderson

Klimat & miljö

Klimathotet

IPCC

Sverige