Varför pratar ni inte om vården i valrörelsen?
Vårdförbundet: Väljarnas dom är hård i ny undersökning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-06
DEBATT. En ny Novus-undersökning visar att hälso- och sjukvården och äldreomsorgen är de valfrågor som kommit mest i skymundan i den politiska debatten, efter miljö- och klimatfrågan.
Väljarnas dom är hård: Nära 60 procent anser att partierna misslyckats med att lära av pandemin och nära 70 procent vill att staten ska ha det övergripande ansvaret för vården. Samtidigt slogs ett dystert rekord i sommar, då överbeläggningar på sjukhus slog i taket i juli.
Vårdförbundets budskap till partierna och regional- och lokalpolitiker är: Nu behövs politisk handlingskraft för att hantera vårdköerna och få ner antalet vårdskador.
Ofta rankas vården som väljarnas viktigaste fråga. Under pandemin blev systemproblemen tydliga för befolkningen men i valrörelsen har hälso- och sjukvården hamnat i skymundan.
Alla är överens om att problemen beror på att det saknas kompetens och att det krävs satsningar på att få fler att vilja utbilda sig till yrkena och stanna i vården.
Flera partier lyfter behovet av fler sjuksköterskor och bättre arbetsvillkor för personalen, det håller vi med om.
Frågan är hur partierna tänker sig att det ska bli verklighet. De konkreta politiska reformförslagen lyser med sin frånvaro, både på riks- och regionalnivå.
En undersökning av Novus på uppdrag av Vårdförbundet 18–23 augusti med över 1 000 svenskar visar att 38 procent anser att hälso- och sjukvården har lyfts i ganska liten eller mycket liten utsträckning inför valet.
Bristen på personal i form av sjuksköterskor och läkare är vårdens absolut största problem, uppger 61 procent av de svarande.
Därefter ses väntetider på akuten och köer till specialistvård som de stora problemen. Väljarna anser att de största utmaningarna finns inom psykiatrin, primärvården/vårdcentralerna och äldreomsorgen/vård av äldre.
Bara 11 procent upplever att partierna generellt har dragit lärdomar av pandemin.
59 procent anser att partierna inte dragit lärdomar och extra kritiska är de i åldersgruppen 50–64 år. Det är en signal till politikerna att väljarna förväntar sig att Sverige står bättre rustat inför nästa vårdkris.
Förtroendet är sannolikt påverkat efter problemen med flaskhalsar i testning, brist på skyddsutrustning och tragedin med många dödsfall i covid inom äldreomsorgen.
Sju av tio (69 procent) anser att staten ska ha det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i Sverige.
Resultaten visar en koppling mellan missnöje med den egna regionens hantering av pandemin och krav på ökat statligt ansvar. Det bör nuvarande regering och kommande regering ta till sig!
Det duger inte att skylla ifrån sig och peka på att det är regionerna bär ansvaret.
Regionerna spelar en viktig roll i vården men väljarna vill även se en nationell, statlig samordning av delar av hälso- och sjukvården. Vi som representerar landets barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor håller med om att delar behöver mer samordning.
De områden som partierna behöver fokusera på är:
- Arbetsmiljön i vården – medarbetare måste få förutsättningar till ett hållbart yrkesliv
- Kompetensförsörjning – fler kollegor, rätt kompetens på rätt plats
- Styrning och organisering – fortsätt förändringen mot en nära och personcentrerad vård
Nu måste det bli verkstad!
Vården måste få plats i valrörelsen, inte minst efter IVO:s kritik mot äldreomsorgen och coronakommissionens rekommendationer om bättre beredskap och högre kompetens.
Partierna behöver bli mer konkreta, det är dags att ta ansvar och börja agera.
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.