Polisen backar inte en millimeter för hoten

Mikael Damberg: I dag börjar nära 600 nya poliser runt om i landet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-11-27 | Publicerad 2020-11-23

Målet är 10 000 fler polisanställda jämfört med 2016. Vi är nu halvvägs och Sverige har i år fler poliser än någonsin tidigare, skriver Mikael Damberg.

DEBATT. I dag gör nära 600 nya poliser sin första dag på jobbet efter att ha tagit examen från polisutbildningen. Nästa år följs de upp av ytterligare ca 1 400 nyutbildade poliser. Det innebär en förstärkning med upp emot 2 000 poliser det närmaste året.

Jag vill önska alla nya poliser varmt välkomna till en stor och viktig uppgift i vårt samhälle. Ni är efterlängtade och kommer göra skillnad i arbetet med att skapa trygghet i vardagen och bekämpa brottsligheten. Förtroendet för polisen är mycket starkt och fortsätter att öka i den senaste nationella trygghetsundersökningen. Hela samhället står bakom er.

Utbyggnaden av polisen är en av regeringens viktigaste prioriteringar. Ingen annan åtgärd är så avgörande för att på både kort och lång sikt öka tryggheten och bekämpa brottsligheten i vårt land.

Vårt mål är att vi 2024 ska ha 10 000 fler polisanställda jämfört med 2016. Det är en exempellös satsning som innebär att Sveriges största myndighet ska växa med en tredjedel på åtta år.

Vi är nu halvvägs mot målet och Sverige har i år fler poliser än någonsin tidigare – samtidigt kommer flera tusen polisstudenter att gå ut i verksamheten över hela landet under de kommande åren.

För att stötta upp polisen med mer resurser skjuter regeringen till 1,9 miljarder kronor år 2021 jämfört med 2020.

Den grova brottsligheten och det dödliga gängvåldet har vuxit i Sverige under alldeles för lång tid. Folk är rättmätigt förbannade och jag delar den ilska som många känner över utvecklingen.

Politiken har varit alldeles för passiv för att bekämpa problemen medan de var i sin linda, det gäller både socialdemokratiska och moderatledda regeringar.

Satsningar som nu görs på fler poliser med bättre verktyg, hårdare straff och förebyggande åtgärder borde ha kommit på plats långt tidigare.

2010 överlämnade utredare från Polismyndigheten en utredning till den dåvarande regeringen som slog larm om att 5 000 ungdomar riskerade att dras in i kriminella nätverk. Det är ungefär så många som man bedömer verkar i de kriminella gängen i Sverige i dag, 2020.

Men trots polisens varningssignaler genomfördes ingen kraftsamling mot de framväxande kriminella nätverken med fler poliser eller nya verktyg att bekämpa brott. Tvärtom skar man i stället ner på tillväxten av nyutbildade poliser med 90 procent, och under de efterföljande åren utbildades alldeles för få nya poliser i Sverige. Statens närvaro fortsatte att minska där den behövdes som mest.

Den utvecklingen har nu vänts. Från att ett par hundra personer antogs till polisutbildningen 2010 utbildas just nu cirka 2 500 nya poliser på fem olika lärosäten varav två nyöppnade polisutbildningar, en i Malmö och en i Borås. I januari kommer siffran att ha ökat till 3 000 personer. Under det senaste året har det examinerats över 1 000 nya poliser som gått direkt från utbildningen ut i polisverksamheten över hela landet.

Samtidigt som vi bygger ut polisen fortsätter arbetet med bland annat regeringens 34-punktsprogram, det mest omfattande programmet mot gängbrottslighet i modern tid med skärpta straff, nya verktyg för vassare brottsbekämpning och förebyggande åtgärder i skolan och socialtjänsten.

Poliserna får nu inte bara fler kollegor som ska öka närvaron lokalt i hela Sverige, utan också fler verktyg att exempelvis kunna avlyssna krypterad mobilkommunikation hos grovt kriminella, ingripa snabbare mot våld i nära relation och fortsätta att pressa ut de internationella stöldligorna som står för en stor del av inbrotten och stölderna i Sverige.

Just nu genomför polisen mycket offensiva insatser mot gängkriminaliteten, inte minst i Stockholmsområdet. På senare tid har man här häktat så många som ett hundratal personer, varav många är ledargestalter och nyckelpersoner i sådana nätverk.

Man har slagit ut hela eller stora delar av kriminella gäng i flera utsatta områden, och nya tillslag med ytterligare gripanden i regionen sker nästan dagligen.

Vi har också nyligen kunnat se hur gängkriminella reagerar på detta och försöker skrämma poliser med hot och i värsta fall attentatsförsök.

Låt mig här vara tydlig: ett angrepp mot en enskild polis är ett angrepp på vår rättsstat och hela det svenska samhället som får skarpa konsekvenser. Polisen kommer inte backa en millimeter i sitt arbete. Tvärtom kommer de oförtröttligt att fortsätta jaga dessa kriminella dag och natt, och de har hela samhället bakom sig.

Regeringen har bland annat infört ett nytt brott för att angripa eller obstruera polis och andra samhällsnyttiga funktioners arbete, kallat sabotage mot blåljusverksamhet, och vi har även skärpt straffet för hot eller våld mot tjänsteman.

Vi gör det också mer attraktivt att arbeta som polis. Sedan 2014 har polislönerna ökat med i genomsnitt cirka 5 000 kronor/månad och villkoren ska fortsätta att förbättras. Ansökningarna till polisutbildningen är fler än någonsin, med över 20 000 sökande till de kommande terminerna.

Samtidigt har nästan 30 procent av alla poliser som slutat sedan 2015 nu återvänt till polisyrket.

Att öka tryggheten i vårt land är ett brett arbete som innefattar hela samhällsbygget, med stärkt välfärd och med ett civilsamhälle där vi gemensamt angriper brottslighetens orsaker lika beslutsamt som vi angriper brotten.

Mycket återstår att göra, men ingen åtgärd är viktigare än att Sverige får fler poliser. Därför ska Polismyndigheten fortsätta växa, få fler verktyg att bekämpa brott och få bättre arbetsvillkor. Fler poliser utgör en hörnsten i vårt samhällsbygge för ett starkare och tryggare Sverige.


Mikael Damberg, inrikesminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.