Restriktionerna beror på covid – inget annat
Hallengren och Baudin: Men larmen från vården visar att vården behöver förstärkas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-01-21
DEBATT. Svensk sjukvård behöver en större kostym. Det gäller både våra vårdcentraler och våra sjukhus. Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Det var viktigt redan före pandemin, men covid-19 har gjort det uppenbart för ännu fler.
Ingen vård i världen hade dock klarat den enorma pressen från pandemin utan hjälp av åtgärder för att få ner smittspridningen. Det måste alla ha klart för sig.
Regeringen har varit öppen med att influensa, vinterkräksjuka och RS-virus just nu lägger sten på börda i vården. Antalet patienter blir fler och sjukfrånvaron bland personalen ökar.
Men naturligtvis införs inga restriktioner på grund av dessa sjukdomar. Covid-19 är ensam orsak till smittskyddsåtgärderna.
Den skenande spridningen av omikronvarianten innebär dels att flera samhällsviktiga funktioner hotas när många är sjuka vid samma tillfälle, dels att trycket på vården stiger kraftigt.
Samtidigt vittnar vårdpersonalen om att läget på flera sjukhus är för pressat, inte bara under rådande pandemi utan även till vardags. Många patienter får vänta länge på akutmottagningen i stället för att komma till rätt vårdavdelning.
Beläggningsgraden är alltför ofta över 100 procent, vilket betyder att fler patienter vårdas än vad det finns ordinarie vårdplatser för.
En hög beläggningsgrad kan förekomma vid vissa arbetstoppar, men får inte sättas i system.
Under lång tid har antalet vårdplatser per invånare sjunkit i Sverige. Vid en första anblick kan det verka enbart negativt. Men en förklaring är den starka medicinska utvecklingen.
Förr krävdes exempelvis flera veckors sjukhusvård för en hjärtinfarkt. I dag har vi mycket bättre medicinska resultat med tre till fem dagars vårdtid. Dessutom kan allt fler patienter som behöver opereras komma till sjukhuset på morgonen, få sin operation och åka hem redan samma dag. Man slipper ligga inne flera nätter.
Men vittnesmålen från vårdens personal talar ändå sitt tydliga språk: Sverige behöver fler vårdplatser. Då krävs följande:
För det första: Tiden för stora skattesänkningar, privatiseringar och nedskärningar måste vara förbi. Det är en förutsättning för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen och kunna ge vård efter behov.
Regeringen har skjutit till 37 miljarder kronor till vården jämfört med 2018. Därutöver har de generella statsbidragen höjts.
Dessa pengar måste komma patienter och personal till del. De ska inte läggas på hög som tyvärr en del regioner har gjort mitt under pandemin.
För det andra: Fler vårdplatser kräver fler sjuksköterskor och undersköterskor. Varje vårdplats förutsätter ju att det finns tillräckligt med personal för att bemanna den.
Regeringen arbetar målmedvetet med detta. År 2020 var det 17 procent fler som examinerades från sjuksköterskeutbildningen, jämfört med när regeringen tillträdde 2014. Det var även 24 procent som blev fler färdiga specialistsjuksköterskor i anestesi och intensivvård.
Antalet som söker till sjuksköterskeprogrammet har också ökat kraftigt de senaste åren.
Nu måste vårdens arbetsgivare svara upp genom att ta fram praktikplatser till studenterna och en bra arbetsmiljö till de anställda så att fler stannar i yrket. Det är så vi får mer personal, det är så vi får fler vårdplatser.
För det tredje: Vi måste fortsatt arbeta med att utveckla den nära vården. Det förebyggande arbetet behöver också stärkas.
Fler behöver få en fast läkare på sin vårdcentral och äldreomsorgen behöver fler läkare och sjuksköterskor. Då kan fler få bra vård direkt och färre behöver hamna på sjukhus.
Därför genomför regeringen lagstiftning för att stärka rätten till fast läkare och riktar cirka tre miljarder kronor per år för att stärka primärvården.
Som socialdemokrater välkomnar vi att sjukvården sätts i fokus. Vi vill att vården ska vara lika bra oavsett var du bor och att arbetsvillkoren ska vara lika goda oavsett var du jobbar.
Lena Hallengren, socialminister (S)
Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.