Lyssna på personalen för att lösa vårdkrisen

SD Region Stockholm: Vi förstår inte hur det blågröna styret tänker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-16

Vi i SD vet att det finns en uppsjö av förbättrings- och produktivitetsåtgärder som leder till en ekonomi i balans som inte innebär nedskärningar på vårdpersonalen. Kunskapen om hur vården kan bli bättre och kosta mindre finns hos personalen, skriver Gabriel Kroon (SD).

DEBATT. Sjukvården i Stockholm är i kris. Det är en krigszon på golven, facken larmar om dålig arbetsmiljö och flertalet svårt sjuka patienter har legat över 15 timmar i sjukhuskorridoren i brist på vårdplats. Under tiden ser det blågröna styret i regionen passivt på.

Svensk sjukvård har under decennier befunnit sig på ett sluttande plan. Oavsett vilka politiska konstellationer som har styrt i regering och i region så har sjukvårdens utmaningar och problem ökat i omfattning. Bristen på politisk konsekvensanalys har varit påtaglig, och de som har fått ta konsekvenserna är landets vårdpersonal och patienter.

Utan vårdpersonalens idoga slit för sina medmänniskor hade svensk sjukvård mått avsevärt mycket sämre, men det finns en gräns för hur mycket vårdpersonalen kan pressas, stressas och belastas. Den gränsen är mycket nära, om den inte redan är passerad.

Över 1 000 kompetenta läkare, undersköterskor och annan vårdpersonal har varslats under den senaste tiden. Det angivna skälet från det blågröna styrets sida var att den vårdgivande personalstyrkan var överflödig. Samtidigt lämnar allt fler sjukvården i protest mot den kraftigt försämrade arbetsmiljön och personal vittnar om kaos på akutsjukhusen.

Hur tänkte det blågröna regionstyret egentligen?

Den blågröna majoriteten har varit icke-transparent angående den interna kritiken mot sjukhusavtalen. Det som återberättats var att sjukhusledningarna var nöjda och att varslet var en del av sjukvårdens omställning där primärvården ska ta emot fler patienter från akutvården. Men primärvården är klart underdimensionerad.

Den som inte är en akutpatient i dag, kan med en bristande tillgänglighet bli det i morgon.

För att vända vårdkrisen krävs kortsiktiga ekonomiska lättnader i kombination med långsiktiga krav, kulturförändringar och lokalt förbättringsarbete för att komma till bukt med akutsjukhusens ekonomi och samtidigt garantera en god arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Genom kortsiktigt slopade resultatkrav, ett engångstillskott om 300 miljoner kronor och stopp för dyr hyrpersonal kan akutsjukhusen ges ett tillfälligt utrymme att ställa om från besparing under tvång till besparing som en följd av kvalitetsutveckling.

Vi sverigedemokrater vet att det finns en uppsjö av förbättrings- och produktivitetsåtgärder som leder till en ekonomi i balans som inte innebär nedskärningar på vårdpersonalen. Vi vet att kunskapen om hur vården kan bli bättre och kosta mindre finns hos personalen.

Därför villkorar vi de ekonomiska tillskotten med ett särskilt direktiv för att inrätta utvecklingsgrupper där patientnära vårdpersonal tillsammans kan utföra nya projekt i syfte att hitta nya effektiva arbetsmetoder.

Samtidigt förstärker vi primärvården med 100 miljoner kronor årligen, i syfte att faktiskt uppnå det avlastande syftet med längre öppettider, en fast läkarkontakt och en bra möjlighet att snabbt få tid vid behov.

Vi vet att lösningen ur vårdkrisen ligger i vårdpersonalens händer. Det är dem som dagligen jobbar i de patientnära verksamheterna som sitter på den riktiga kunskapen om vad som kan förbättras och hur det ska göras.

Det är dags att politiker från majoriteten lyssnar mindre på tjänstemän bakom datorskärmor och mer på vårdpersonalen som dagligen lever i den verklighet som vi kallar sjukvård.


Gabriel Kroon, gruppledare Region Stockholm (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.