Jo, vi kan gynna både klimat och landsbygd

Replik från Mattias Goldman om höjd bränsleskatt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-02-21 | Publicerad 2019-02-19

Återinförs överindexeringen, ökar höjningen med dessa extra ören, motsvarande ungefär en procent av totalpriset vid pump. Det är svårt att se det som ett piskrapp mot landsbygden, skriver Mattias Goldman,  vd tankesmedjan Fores.

DEBATT. En ambitiös klimatpolitik gynnar hela Sveriges konkurrenskraft om den är rätt utformad - det blir inte ett “piskrapp” mot landsbygden som Christian Ekström, vd för föreningen Skattebetalarna, påstår.

Ekström påstår att regeringens “smyghöjningar” av bränsleskatten och januariöverenskommelsens gröna skatteväxling riskerar att höja bensinpriset till “över 20 kronor litern”. Fakta är att priset på fossila drivmedel sedan 2017 årligen räknas upp med konsumentprisindex (KPI) + 2 procentenheter, istället för med enbart KPI som tidigare.

I årets budget tog Moderaterna och Kristdemokraterna bort överindexeringen på 2 procentenheter, vilket enligt Skattebetalarna själva innebär “att årets höjning istället för 33 öre blir 17 öre”. Återinförs överindexeringen, ökar höjningen med dessa extra ören, motsvarande ungefär en procent av totalpriset vid pump. Det är svårt att se det som ett piskrapp mot landsbygden.

Riktigt stora förändringar sker framför allt vid globala svängningar i oljepriset; för att skydda oss mot dessa bör vi minska oljeberoendet. Eftersom oljan per definition är importerad – och till nästan hälften rysk – medan biodrivmedlen utmärkt kan produceras i Sverige, ökar förutsättningarna för att gynna jord- och skogsbruket när vi lämnar oljeeran bakom oss.

Skattebetalarnas förening menar att personbilen genom skatter “står för långt mer än sin egen miljökostnad”. Så länge utsläppen från transporterna och bilen inte är i linje med de svenska och globala klimatmålen, är det en akademisk fråga. Enligt Trafikverket går utsläppsminskningen från vägtrafiken i alldeles för långsam takt för att vi ska kunna nå klimatmålet 2030, som sju av riksdagens åtta partier enats om.

Ekström har rätt i att skatter inte ska vara högre än de måste för att nå de mål vi enats om, och att de på landsbygden som saknar alternativ till bilen inte ska drabbas. Men attacken på den gröna skatteväxlingen, som bidrar till både sänkta utsläpp och nya jobb, är osaklig. Skattebetalarna kan i stället konstruktivt och i samverkan med oss påverka politiker att:

  • Höja trängselavgifter och införa pay-as-you-drive. En stor del av skattehöjningarna på klimat- och miljöförstöring bör läggas på bilanvändning i innerstan, där det är lättare att låta bilen stå och där bilens negativa effekter är allvarligare.
  • Sänka skatter och kostnader så att de med svagare ekonomi gynnas, som låginkomsttagare, pensionärer, studerande. Ofta ses det som självklart att grön skatteväxling ska innebära sänkta skatter på arbete, men skatteintäkterna kan också gå till att finansiera fördelningsåtgärder som billigare basmat och bättre kollektivtrafik.

Skattebetalarnas engagemang för ökad klimaträttvisa är varmt välkommet. Men deras argument är löst grundade och inte särskilt konstruktiva. Låt oss tillsammans hamna rätt för en inkluderande klimatomställning som gynnar alla – inklusive landsbygden!


Mattias Goldman, vd tankesmedjan Fores 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här

Följ ämnen