Alla är välkomna – men lämna partiet utanför

Slutreplik om politikens roll i Svenska kyrkan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-09-03 | Publicerad 2021-09-02

Det är inte den enskilde medlemmen, partiengagerad eller inte, som är problematisk för Svenska kyrkan. Det problematiska är den sekulära partiapparaten som agerar utanför sin arena. Slutreplik från Amanda Carlshamre och Maria Andersson.

SLUTREPLIK. Nej, Eneroth, Svenska kyrkan är tack och lov inte diktatorisk. Du är välkommen vem du än är och får ge uttryck för vilka tankar du än bär på.

Du är också välkommen, socialdemokrat, sverigedemokrat, centerpartist eller något annat, med ditt engagemang för att kyrkan ska fortsätta vara kyrka och finnas kvar som kyrka för kommande generationer. 

Det är inte heller diktatur i Sverige. Men i andra länder där det finns exempel på att sekulära partistyrelser blandar sig i vad kyrkan ska lära och agera, där är det diktatur.

Vi undrar därför av vilken anledning sekulära partistyrelser i Sverige är angelägna om att agera i Svenska kyrkan? Vi undrar varför sekulära partier väljer att lägga mer tid och pengar på en kristen kyrka än på andra konfessionella grupper i landet?

Det är alltså inte den enskilde medlemmen, partiengagerad eller inte, som är problematisk för Svenska kyrkan.

Det problematiska är den sekulära partiapparaten som agerar utanför sin arena. Sekulära partiprogram har sin plats i den sekulära staten. I en konfessionell organisation såsom kyrkan tar man konfessionell ställning, för tron. 

Rörande ett påstått hemlighetsmakeri bejakar vi stärkt församlingsanknytning där de förtroendevalda är väl kända och tillgängliga för samtal och dialog.

Vi strävar efter en känd profilering genom närhet och öppenhet för alla, vilket i vår mening är motsatsen till det hemlighetsmakeri som Axén Olin och Reichenberg beskriver.

Vi välkomnar alla. Alla som vill får samlas i kyrkan, i gemensam bekännelse och i det av Gud givna uppdraget, att göra alla folk till lärjungar, undervisa och döpa enligt vad Jesus Kristus har lärt oss. Vi önskar stå tillsammans inför Gud och inte splittrade i sekulära fraktioner.

Gud gör inte skillnad på människor utan tar emot var och en som fruktar honom och gör det som är rättfärdigt, vilket folk han än tillhör. (Apg. 10:34-35). 


Amanda Carlshamre, ordförande Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK)
Maria Andersson, ordförande Frimodig kyrka


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.