Agera i stället för att låsa er om kärnkraft

Teknikföretagen: Politikerna måste sköta sin uppgift och lösa elbehovet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-06-23 | Publicerad 2020-06-21

För att säkra vårt framtida elbehov behöver riksdagspartierna tillsammans hitta en långsiktig överenskommelse. Men viljan att hitta en lösning tycks ha försvunnit efter oenighet om kärnkraftens vara eller icke vara, skriver Jennie Cato och Emilia Käck.

DEBATT. Alla analyser pekar på att Sveriges behov av el kommer att öka drastiskt de kommande decennierna. Samtidigt är bristerna i elsystemet allvarliga, både vad gäller överföringskapacitet och framtida elproduktion – och politiken är låst i en konflikt om kärnkraft. Nu krävs det att politiken agerar.

Avslöjandet om Svenska kraftnäts interna scenarioanalys där södra Sverige redan till sommaren riskerar att drabbas av brist på el sätter strålkastarljuset på ett mycket allvarligt problem. Vårt ökande beroende av el i kombination med bristande beredskap och risk för elbrist lokalt innebär att vi kan få skjuta planering av nya arbetsplatser och bostäder på framtiden.

Vi vet att ökad elektrifiering av samhället ställer nya krav på våra elnät. Det handlar om ökad efterfrågan på el från industrier, bostadsbyggande och en transportsektor där mer och mer blir eldrivet.

Samtidigt producerar vi faktiskt mer el än vi behöver, problemet är att överföringskapaciteten från norr till söder  inte är tillräcklig därför når elen helt enkelt inte fram.

Att lösa detta genom att bygga ut elnätet kanske låter enkelt, men faktum är att processen är en byråkratisk apparat av stora mått. Långa tillståndsprocesser gör att det tar 10–12 år att få ett nytt stamnät på plats.

Vår förmåga att överföra el från produktion till användning har fastnat i en byråkratisk flaskhals.

Men elnäten är inte den enda flaskhalsen när samhället ska bli mer elektrifierat. Lika viktigt är att vi har en leveranssäker elproduktion som står redo att möta det ökande behovet från ett växande samhälle i elektrifieringsåldern.

Om Sverige ska lyckas hantera den ökade produktionen är teknikindustrins slutsats att vi behöver olika typer av produktionssätt och en lagstiftning som inte begränsar val av produktionsteknik eller forskning och utveckling kopplat till en enskild produktionsmetod, kärnkraft inkluderat.

För att säkra vårt framtida elbehov behöver riksdagspartierna tillsammans hitta en långsiktig och bred politisk överenskommelse om Sveriges energisystem. Ambitionen har funnits där, men partiernas vilja att hitta en gemensam lösning tycks ha försvunnit efter oenighet om kärnkraftens vara eller icke vara.

Men medan partiöverskridande arbetet avstannat ökar fortsatt elbehovet och en ökad elektrifiering. Vi behöver därför omgående en sammanhållen strategi för att rusta Sverige när samhället blir mer beroende av el. Strategin måste ta hänsyn till effekt på nationell nivå där både elproduktion, elnätskapacitet samt flexibilitet och effektivisering tas med. Samtidigt behöver de lokala kapacitetsbristerna ses över.

Våra folkvalda har till uppgift att förstå vart samhällsutvecklingen bär av och se till att vi står rustade för att möta den. Till detta har de dessutom gott om resurser och experter.

Att elbehovet kommer att öka avsevärt de kommande decennierna, där är både politiker och experter överens. Men ledtiderna är långa, varför riksdagspartierna måste komma överens om en gemensam lösning redan nu. Annars är risken stor att det blir ett sent politiskt uppvaknande där den utveckling som alla såg komma ändå lyckades ta Sverige på sängen.


Jennie Cato, enhetschef handel och hållbarhet, Teknikföretagen
Emilia Käck, expert energi och infrastruktur, Teknikföretagen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.