Debatt

Kan vara kört 2030 om politiken fortgår såhär

Debattörerna: Massivt tryck från folket krävs för förbättring

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

För att förstå koldioxidbudgeten kan du föreställa dig en hink med vatten. Om vi fortsätter fylla hinken med vatten kommer den till sist att svämma över. Den metaforiska koldioxidhinken är nu redan till 85 procent fylld, vi har alltså enbart en liten, liten bit kvar tills hinken svämmar över. Budgetutrymmet som kvarstår kan även omvandlas till tid. Om 8 år är den slut. Det är därför vi ofta upprepar att detta är det avgörande klimatdecenniet, skriver debattörerna.
För att förstå koldioxidbudgeten kan du föreställa dig en hink med vatten. Om vi fortsätter fylla hinken med vatten kommer den till sist att svämma över. Den metaforiska koldioxidhinken är nu redan till 85 procent fylld, vi har alltså enbart en liten, liten bit kvar tills hinken svämmar över. Budgetutrymmet som kvarstår kan även omvandlas till tid. Om 8 år är den slut. Det är därför vi ofta upprepar att detta är det avgörande klimatdecenniet, skriver debattörerna.

DEBATT

DEL 9 AV DEBATTSIDANS SERIE ”10 ÅR” OM LÖSNINGAR PÅ KLIMAT- OCH MILJÖKRISEN

I dag är sista dagen på ännu ett på många sätt utmanande år. Imorgon är det valår. Och i sann val- och nyårsanda handlar denna text om löften. Löften folkvalda givit sina medborgare, löften världsledare och mäktiga aktörer givit sina medmänniskor.

I Paris år 2015 lovade världens länder, Sverige inkluderat, att bedriva politik som minskar utsläppen och “håller den globala uppvärmningen väl under 2 grader med strävan efter 1,5 graders uppvärmning”. För att det ska införlivas måste vi hålla oss inom FN:s klimatpanels 1,5 graders koldioxidbudget.

För att förstå koldioxidbudgeten kan du föreställa dig en hink med vatten. Om vi fortsätter fylla hinken med vatten kommer den till sist att svämma över. Den metaforiska koldioxidhinken är nu redan till 85 procent fylld, vi har alltså enbart en liten, liten bit kvar tills hinken svämmar över. Budgetutrymmet som kvarstår kan även omvandlas till tid. Om 8 år är den slut. Det är därför vi ofta upprepar att detta är det avgörande klimatdecenniet.

Det krävs således snarast politik som

1. drastiskt minskar alla typer av växthusgasutsläpp - vid källan, men som samtidigt

2. tar bort redan utsläppta växthusgaser från atmosfären.

Vi kommer inte klara oss undan scenariot med “droppen som får bägaren att rinna över” om vi inte också främjar lösningar, vilka i denna liknelse innebär att vi också måste börja ösa vatten ut ur hinken.

Skydd av naturliga ekosystem, såsom skog och hav är den ojämförbart bästa klimatåtgärden för att uppnå det. Till skillnad från tekniska lösningar som CCS och BECCS så fungerar det på riktigt, dels tidsmässigt och dels utan att ta av vår koldioxidbudget.

Här har Sveriges ett särskilt ansvar. En nyligen publicerad vetenskaplig artikel konstaterar att minskad skogsavverkning i Sverige skulle ge stor, omedelbar och långvarig klimatnytta. Trots detta avverkar vi dagligen oersättliga skogar, dessutom i regel med den mest klimatskadliga avverkingsmetoden - kalhuggning.

Detta är inte ett exceptionellt exempel utan det går i linje med Sveriges historiskt otillräckliga miljöpolitik.

En lista över länder som bär störst ansvar för att hinken snart är full visar att den svenska miljöpolitiken innebär att svenskar per capita tagit större del av koldioxidbudgeten än invånare i länder som exempelvis Kina och Indien. Dessutom genererar de svenska storföretagen större mängd klimatpåverkande utsläpp än vad 100 miljoner EU-medborgares konsumtion gör tillsammans.

Detta kan jämföras med faktumet att hela den afrikanska kontinenten idag kan släppa ut lika mycket som hela dess sammanlagda mängd av historiska utsläpp - utan att världen spräcker den internationella koldioxidbudgeten.

Notera att det här är utsläpp som också kommer behövas för att fattigare och historiskt exploaterade länder ska kunna utveckla nödvändig infrastruktur, till exempel kunna ge befolkningen tillgång till sjukvård och rent vatten. Detta är också infrastruktur som blir än mer nödvändig då våra utsläpp gör denna del av planeten varmare, torrare och farligare.

“Men Sveriges miljö- och klimatpolitik går väl åt rätt håll”, tänker du kanske nu? Och om inte det, så gissar vi att några av er tänker att “det kanske inte går så fort, men vi tar väl i alla fall små steg i rätt riktning?” Nej. Sanningen är att vi kör på i fel riktning.

Dagens miljö- och klimatkris kan beskrivas som en buss som färdas i hög fart rakt emot ett stup. Sveriges klimatmål om ”netto-noll 2045” är i samma liknelse lika livräddande som att börja bromsa först när bussen är i luften.

Sveriges klimatlag, reduktionsplikten, tilltron till outvecklad teknik som CCS och BECCS tillsammans med kontraproduktiv klimatkompensation och dagens nuvarande mål om enbart fossilfrihet, har i detta sammanhang samma funktion som om vi skulle be busschauffören sätta foten på gasen i stället för att bromsa.

Vi nämner dessa otillräckliga och falska klimatlösningar för att vi behöver bli fler som ser igenom dem. Vi skriver idag för att vi vill öka medvetenheten. För vi tror att en nyckelkomponent för att bryta dagens sorgliga mönster är att tala klarspråk om vad som försiggår.

Vi kräver därför medierapportering som avslöjar vilka aktörer som bromsar klimatåtgärder och varför. Fördröjare måste belysas och ställas till svars.

2022 är vi två år i in i det avgörande decenniet för klimatet. Utsläppen borde minska i en takt som saknar historiskt motstycke, men istället innebar 2021 den näst största utsläppsökningen någonsin.

2022 är det även valår i Sverige. Mitt i denna ödesmättade lucka av tid, ska medborgare i det globala nord få utöva sin, få förunnade, demokratiska rätt. Det moraliska ansvar vi har för att göra allt som står i vår makt för att detta ska bli till ett verkligt - inte grönmålat - klimatval är så stort att det inte kan rymmas i en debattartikel.

Men en sak är säker: utan massivt tryck från folket är det inte möjligt, det krävs att vi alla aktivt deltar i protester för att säkerställa en seriös politisk förändring.


Karla Alfaro Gripe, Fridays For Future Sverige


Sara-Elvira Kuhmunen, Ordförande, Sáminuorra


Leo Rudberg, Ordförande, Fältbiologerna


Brita-Stina Sjaggo, renskötare, Luokta-Mávas sameby


Sofia Jannok, artist och renägare i Luokta-Mávas sameby


Lina Burnelius, projektledare och internationell koordinator, Skydda Skogen


Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare, Naturskyddsföreningen Norrbotten


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ANNONS

Undernäring dödar barn - din gåva kan rädda liv.

Extern länk från UNICEF

Klicka här

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

10 år – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

Inledningskrönika till serien ”10 år”: Jag skäms över hur vi i media bevakar klimatet

ÄMNEN I ARTIKELN

10 år – en debattserie om klimatet

Sofia Jannok

Klimat & miljö

Johanna Nilsson

Norrbotten

Miljöpolitik

Fältbiologerna