Männen får slåss – vi får ta antidepressiva
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-09-28 | Publicerad 2016-09-23
Debattören: Även kvinnor måste få ta ut sin ilska utan att skuldbeläggas
DEBATT. I tisdagens Göteborgsposten går det att läsa om tumult och slagsmål under senaste fotbollsderbyt mellan IFK Göteborg och Häcken. En kvinna har fått ta emot slag när hon försökt avvärja en grupp maskerade supportrar från att tända bengaler.
Mike Sahlénius säkerhetschef på IFK Göteborg kommenterar varför supporterpolis inte ingriper på läktaren när fullt slagsmål bryter ut, han menar att risken att många andra skadas vid det tumult som då uppstår är stor.
Strategin är enligt Sahlénius att identifiera personerna och hantera problemet efter matchen, dock avslöjar GP att polisen inte upprättat någon anmälan och supporterbråket faller inom kort i glömska. Tills det är dags nästa gång.
Senaste tiden har jag mött ett antal kvinnor runt trettiostrecket, fler av dem småbarnsföräldrar och högpresterande yrkeskvinnor eller studenter. Under våra samtal har inte sällan ämnet vrede och ilska kommit på tal, vi har mötts i igenkännande blickar, medlidande, tröst och diagnoser som PMDS, utmattningsdepression och stress.
En vän till mig beskrev hur hon skämdes över sitt lynniga humör och beskrev tillfällen av svordomar och luftslag mot struliga diskmaskiner och kopiatorer.
Värst är skulden och skammen som kommer efter ett vredesutbrott särskilt om barnen sett eller hört oss. ”Inte för att ilskan är riktad mot dem utan för att jag kan uppfattas som en ilsken kvinna och mamma”.
Trots terapeuter, yogakurser, självhjälpsmetoder och brödbak så infinner sig inte harmonin, lugnet och den balanserade tillvaron. I perioder är det lugnt om man har tur, flera månader kan gå men plötsligt infinner sig den överhettade känslan och lusten att gå en boxningsmatch slår till.
Stigmat kring obalanserade känslor hos kvinnor har lett till en kraftigt ökad konsumtion av antidepressiva läkemedel. I Jämtlands län medicineras ca 12 procent av kvinnorna, vilket motsvarar mer än var tionde kvinna och är det dubbla antalet jämfört med män (LT 1/2 2016).
Humörsvängningar i relation till menstruation, den svårare formen av PMS beräknas drabba 3-5 procent kvinnor och medicineras sedan 2012 med SSRI-preparat. Undertecknad har själv diagnosticerats med både PMDS och utmattningsdeppression och fått recept på sömntabletter, ångestdämpande och antidepressiva läkemedel utskrivet snabbare än jag hunnit rabbla mitt personnummer.
Att få en diagnos kan ge en känsla av lättnad men undantaget bekräftar också regeln, som kvinna ska jag kunna hantera mitt liv utan vredesutbrott. Att skuldbelägga kvinnor som medicinerar är inte min poäng men däremot att uppmärksamma varför vi gör det. Är det nedstämdheten och ilskan överlag, eller den påföljande skulden och skammen som får oss ta ett moraliserande piller?
Tillbaka till supporterbråket, den vreden som ligger till grund hos män både innanför och utanför idrottens arenor normaliseras och subventioneras genom supporterpoliser som i bästa fall avbryter bråket och lägger en lugnande hand på de uppviglade maskerade männen.
Utan vidare konsekvenser kan supportrarna lämna arenan, kasta bengalerna och rånarluvan kanske för att gå hem till sovande barn, en flickvän, syster eller mamma som i samma nu lider samvetskval i tystnad eller medicinerar sin vrede.
Det är dags att normalisera den icke-manliga och så väldigt mänskliga känslan av att vilja ta ut sin ilska eller irritation utan att skuldbeläggas.
Den manliga vreden som tar sig uttryck i våld borde däremot diagnostiseras och behandlas, om så inte med traditionell elchocksbehandling så kanske genom hormonyoga?
Emelie Heilmann, student
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.