Svenska politiker blir hotade till tystnad
Debattören: Tydligare lagar för att skydda förtroendevalda
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-06-24
Demokratins grundfundament handlar om rätten att yttra sig. Friheten att kunna vara en aktiv orator i samhället är grunden för att i överhuvudtaget ha ett demokratiskt samtal. Men friheten är en rättighet, och med rättigheter kommer skyldigheter. Alla har en skyldighet att ge utrymme för olika åsikter.
När samhällsdebatten sker på sociala forum behöver det finnas tydlig lagstiftning som skyddar individen från olaga hot, ofredande och trakasserier.
I flera fall har förtroendevalda blivit ”uthängda” till följd av diverse debatter som skett på sociala medier plattformar som Facebook eller Twitter. Det är redan uppenbart att flera av plattformarna saknar verktyg och kunskap för att hantera detta.
Jag skulle nog dra det till sin spets och hävda att det i många fall är de egna plattformarnas fel att hatet och hoten fortsätter. Cambridge Analytica skandalen var ett tydligt exempel där det aktivt tillåtits ske en spridning av falska nyheter som uppviglade till hat och hot.
Därför behöver den inhemska rättsstaten ha tydlig lagstiftning på plats för att skydda individer från att tystas ned till följd av textuella eller fysiska repressalier. Nu senast kunde vi läsa om ett borgarråd i Stockholm som anmälde en 17-åring när borgarrådet fick ett Messenger meddelande som verkade hotfullt. 17-åringen friades. I en undersökning som gjordes av Dagens samhälle kan en se att över hälften av kommunpolitikerna blivit hotade, trakasserade eller ofredade. Det som börjar som tomma ord på nätet kan snabbt eskalera.
I februari i år överfölls kommunalrådet i Älvkarleby i hennes hem. Brottet hade politiska motiv. I Expressens undersökning över hot och våld mot förtroendevalda 2019 visades det att 903 av de 4126 tillfrågade politikerna blivit utsatta för rena överfall och attacker mot sina bostäder. 2017 var kommunledamöterna i Karlstad tvungna att bli eskorterade hem av polis när nazister hade tagit sig in i kommunhuset och ställt sig vid flera utgångar när fullmäktige beslutade om den nya moskén.
Svensk lagstiftning måste vara tydligare och ämna att skydda förtroendevalda och i förlängningen alla invånare att tillgodogöra sig rätten att få yttra sig fritt i samhället.
Rättsprocesserna som varit har tyvärr skapat en misstro till rättsväsendet när det kommer till att få en fällande dom mot någon som aktivt hotat eller trakasserat. Det är en allt för stor risk att röster tystnar när rädslan för att hånas eller hotas blir för stor.
När det gäller olaga hot är det svårt att få någon fälld. Ofredande torde det finnas mer stöd i då det ofta är ett hänsynslöst beteende som utgör en kännbar frihetskränkning. Men tyvärr inte. Uppvigling av brott är något som sällan vägs in i domarna, alltså en offentlig uppmaning till brott. Det bör det göra.
För när någon skriver i ett offentligt forum att någon bör utföra en brottslig handling mot någon annan är det att uppvigla.
Det svenska rättsväsendet, polisen och regeringen behöver markera kraftigt mot alla som hotar, trakasserar eller ofredar på nätet. En tidig markering för att på starkast möjliga sätt visa låg tolerans för sådant beteende. Annars riskerar en av grundlagens fundament att urholkas.
Inga drev, hot, hån eller våldsamma handlingar ska tvinga någon till tystnad.
Som Voltaire själv sade: ”Jag hatar dina åsikter men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem”.
För det vuxna samtalet som handlar om politiken, sakfrågor eller annat behöver vara det som tar plats. Det måste få bli hätskt ibland. Men det får aldrig leda till att en människas liv svävar i fara.
Ingen ska förlora rätten att yttra sin åsikt.
Då har demokratin förlorat.
Daniel Vencu Velasquez Castro, ersättare Stadsbyggnadsnämnden (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.