Så ska sjuka slippa köa olagligt länge för vård

KD: Vi vill införa en nationell vårdförmedling

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-02

Via en nationell vårdförmedling gör vi det möjligt att erbjuda patienten behandling oavsett var i landet den behandlingen finns, skriver Ebba Busch och Jakob Forssmed.

DEBATT. 157 968 människor. Det motsvarar befolkningen i Karlstad och Umeå tillsammans. Just så många människor hade i augusti väntat olagligt länge på att få sjukvård.

Det betyder att inte ens hälften av de väntande hade fått den lagstadgade vårdgarantin uppfylld, ett historiskt svek mot utsatta människor.

Den alltjämt pågående pandemin har inte undgått någon. Det är i sig inte konstigt att läget är tuffare nu än normalt. Sveriges, och de svenska patienternas, stora problem är att även normalläget är dåligt.

I januari, alltså före pandemin, hade 91 721 människor fått vänta olagligt länge. Redan det var en enorm ökning från omkring 50 000 köande i oktober 2014 när Stefan Löfvens regering tillträdde.

Vi mer än halverade vårdköerna när vi regerade, den här regeringen fördubblade dem – före pandemin. Därför får vi inte låta oss villas bort av regeringen, när den nu skyller vartenda välfärdsproblem på coronaviruset.

Pandemin har, som Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren konstaterat, bara förvärrat en redan oacceptabel situation.

När vi kristdemokrater nu lägger fram vårt förslag till statsbudget så är sjukvården ett huvudfokus.

Vi har i många år drivit frågan om att lägga ner landstingen, eller regionerna som de numera kallas, och ge staten ansvaret för Sveriges sjukvård. Sveriges vårdköer var en internationell skamfläck före pandemin och nu är läget värre än någonsin.

Att lösa krisen kommer ta tid och det kommer att kosta. Men samtidigt räcker det inte att enbart hälla in mer pengar i ett trasigt system, lika lite som man kan fylla ett såll med vatten genom att skruva mer på kranen. Systemet måste ändras, redan på kort sikt.

Kristdemokraterna vill därför införa en nationell vårdförmedling för att nyttja all vårdkapacitet för att få bort vårdskulden.

Många patienter får vänta på vård därför att deras egen region har för lite personal, utrustning eller liknande. Samtidigt kan det finnas ledig kapacitet i en annan region i offentlig eller privat regi, kapacitet som inte utnyttjas utan bara står och tickar pengar.

Via en nationell vårdförmedling gör vi det möjligt att erbjuda patienten behandling oavsett var i landet den behandlingen finns.

För detta avsätter vi två miljarder kronor för 2021. I senare steg vill vi kraftigt skärpa vårdgarantin, från dagens nittio dagar till trettio.

Målet är glasklart: vård i hela landet ska upphandlas nationellt och de som väntar ska erbjudas denna vård oavsett var de bor. Ingen ska behöva vänta mer än en månad på sjukvård efter en medicinsk bedömning och vårdens kapacitet ska öka.

På sikt leder det oss bort från den föråldrade och icke-fungerande modellen med regionindelad sjukvård.

Vi räknar med mothugg från regeringen. Vi kommer skyllas för att vara orealistiska, att lova för mycket. Men sanningen är att det vi lovar sedan är verklighet i de flesta europeiska länder.

Länder som Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Belgien och Schweiz visar att vårdköer inte är någon naturlag. Vårdköer orsakas av dålig politik och dålig organisation. De kan skrotas och de ska skrotas.

När Socialdemokraterna svarar oss att det inte går, så betyder det bara att de inte kan. Det sista håller vi dessutom med dem om. Det som norska, danska och franska socialdemokrater kan, kan inte de svenska.

Men Kristdemokraterna kan. Och som enda parti har vi en plan för hur det ska gå till. Därför måste budgetdebatten hösten 2020 handla om hur vi löser krisen inom svensk sjukvård.


Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna
Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson Kristdemokraterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.