Ge polisen tillgång till släktforskarnas arkiv
SD: Med DNA-baserna kan mord lösas – men regeringen orkar inte fatta beslutet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-30
DEBATT. Nya tider kräver nya åtgärder. Kriminalvården rapporterade i veckan att antalet intagna gängkriminella på Sveriges anstalter och häkten ökat med tvåhundra personer på två år.
Orsaken är främst andra länders arbete mot organiserad brottslighet med verktyg som svensk polis i regel saknar.
Det är dags att svensk polis ges liknande förutsättningar som sina utländska kolleger. Riksdagen bör därför i morgon ställa sig bakom vårt utskottsinitiativ om att tillåta polisen att använda dna-baserade släktforskningsmetoder i brottsbekämpningen.
Den tekniska utvecklingens framsteg har inneburit att ett flertal metoder och verktyg för en effektivare brottsbekämpning tillkommit.
Ett projekt som uppmärksammades särskilt var metoden med dna-baserad släktforskning (forensisk genetisk genealogi), vars användning ledde till fällande dom i det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping.
Det är en komplex och tidskrävande arbetsmetod och polisen rekryterade därför en extern släktforskare. Släktforskaren i fråga använde en kombination av traditionellt släktforskningsarbete och dna-baserat släktforskningsarbete för att till slut identifiera gärningsmannen och lösa fallet – något som polisens konventionella metoder inte lyckades att göra på 16 år.
Pilotprojektet blev dock kritiserat utav Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) som menade att metoden kan innebära ett ingrepp på integriteten hos dem som lämnat dna-prov.
Metoden används därför inte i dag av försiktighetsskäl vilket är varför en lagändring är nödvändig.
Faktum är dock att utan släktforskning som brottsbekämpande metod hade gärningsmannen i Linköping med största sannolikhet fortfarande varit på fri fot och hade det använts när det begav sig för Hagamannen hade han troligen hittats inom en månad i stället för efter åtta år.
Det väger tungt och polisen betonade i sin rapport av pilotprojektet vilket osedvanligt kraftfullt verktyg det rör sig om.
Dessvärre lever regeringen kvar i en annan tid.
En tid där Sverige inte led av konsekvenserna från synnerligen grov gängkriminalitet. En tid där mödrar med spädbarn i famnen inte sköts ihjäl på öppna gator, där barn som rastade hunden inte sköts ihjäl med automatvapen från förbipasserande bilar och där ordningsvakter inte blev skjutna i huvudet på sitt lokala gym.
Det nya Sverige är råare, kallare och mer hänsynslöst. Samhället måste därför anpassa sig utefter det, oavsett om vi vill det eller ej.
Det är därför beklagligt att regeringen och Morgan Johansson valt att, i tilläggsdirektiven till biometriutredningen, ge utredaren hela mandatet att bestämma huruvida ett sådant system bör införas.
Det är med andra ord uppenbart att regeringen spelar ett spel för galleriet och duckar ansvar för att slippa ta de obekväma besluten de är folkvalda för att ta.
Vi går därför fram med ett eget utskottsinitiativ i morgon.
Vi föreslår i justitieutskottet att ge regeringen direktiv om att utredningen ska föreslå konkreta lagförändringar som innebär att dna-baserade släktforskningsmetoder tillåts i brottsbekämpningen, och att utredningen ska redovisa ett delbetänkande i augusti 2022.
Utöver det föreslår vi också att Polismyndigheten ska kunna använda ansiktsbilder och fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i exempelvis passregister, körkortsregister eller Migrationsverkets register i syfte att identifiera personer som misstänks för brott.
Något som regeringen inte vågade ta ställning för i de ursprungliga utredningsdirektiven.
Nya tider kräver nya åtgärder. Vi förstår att vissa kommer uppfatta åtgärderna som integritetskränkande men det är den verklighet som nuvarande socialdemokratiska regering och tidigare borgerliga regeringar försatt oss i.
Om åtgärderna resulterar i att färre oskyldiga människor mördas är det ett pris vi är villiga att betala. De andra partierna får nu ta ställning till om de föredrar Morgan Johanssons mjuka åtgärder eller de faktiska metoder som polisen själva efterfrågat för att hålla oss säkra i det nya Sverige.
Tobias Andersson, rättspolitisk talesperson (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.