Dumförklara inte dem som är emot vaccinet

Debattörerna: Vi måste ta hänsyn till varför människor tackar nej

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-09-19

För att kunna öka vaccinationsgraden i samhället behöver vi ta hänsyn till varför människor tackar nej till vaccin. Det stora flertalet ovaccinerade är varken ointelligenta, lata eller konspiratoriska utan helt enkelt oroliga för att skadas av vaccinet, skriver Cissi Askwall, Ann Fust och David Samuelsson.

DEBATT. Vaccinering mot covid-19 ger ett gott skydd mot sjukdomen och minskar både enskildas lidande och påfrestningar för sjukvården.

Vaccineringen är också den avgörande orsaken till att vi nu kan börja öppna upp samhället igen så att verksamheter som haft det särskilt tufft under restriktionerna får lite andrum.

Kort sagt: Det råder ingen tvekan om att vaccinerna mot covid-19 fungerar och gör stor skillnad.

Därför är det kanske inte konstigt att vi blir frustrerade och provocerade när personer väljer att avstå vaccin.

Under de gångna veckorna har vi kunnat ta del av återkommande rapporter om lägre vaccinationsvilja i olika grupper, och sett hur tonen i samhällsdebatten har hårdnat gentemot dessa.

Vissa menar till och med att den som tackat nej till vaccin heller inte ska prioriteras för intensivvård. Även om syftet i grunden är att få fler att vaccinera sig, så kan en sådan hållning inte försvaras, som Mats Eriksson med flera skriver på DN Debatt.

För att kunna öka vaccinationsgraden i samhället behöver vi ta hänsyn till varför människor tackar nej till vaccin. Det stora flertalet ovaccinerade är varken ointelligenta, lata eller konspiratoriska utan helt enkelt oroliga för att skadas av vaccinet.

Det finns ett massivt informationsflöde som talar både för och emot vacciner och det är lätt att gå vilse i informationsdjungeln – särskilt för personer som av olika anledningar har lägre förtroende för etablerade medier eller myndigheter.

En del av problemet är att övertygelser ofta bygger på känslor och värderingar i högre grad än på fakta. Dessa kan varken lagstiftas eller skrämmas bort.

Om vi vill nå dem som tvekar att vaccinera sig hjälper varken skuldbeläggande eller dumförklarande strategier. I stället behövs dialog som grundas i respekt och förståelse.

Ett samtal med någon man litar på – en familjemedlem, granne, kompis eller kollega – kan göra stor skillnad. Forskning kring myter och konspirationsteorier ger tre handfasta tips för hur vi kan närma oss dessa samtal.

  1. Välj rätt förutsättningar för samtalet – till exempel ett tillfälle när ni är ensamma och personen inte behöver försvara sin åsikt inför flera människor.
  2. Hitta något ni är överens om och utgå ifrån det. Kanske kan ni till exempel vara ense om hur sjukdomen smittar?
  3. Fokusera på fakta och inte på myten. Men kom ihåg att förklara varför myten eller missuppfattningen är felaktig.

För att öka vaccinationsgraden måste vi hjälpas åt att skapa konstruktiva samtal kring vaccinering mot covid-19.

pratavaccin.se har vi därför samlat forskningsbaserade tips som kan användas för att bemöta vanliga myter kring vaccin mot covid-19, men också vid samtal om alla typer av myter. Webbplatsen vänder sig till alla som vill ta samtalet med sin granne, kompis, kusin eller kollega.

Kanske känner du själv någon som du skulle vilja prata med? Ett litet snack kan göra stor skillnad.


Cissi Askwall, generalsekreterare, Vetenskap & allmänhet
Ann Fust, ordförande Vetenskap & allmänhet
David Samuelsson, vice ordförande Vetenskap & allmänhet och generalsekreterare Studieförbunden


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.