Politikerna har gått på myten om grön tillväxt

Klimatriksdagen: I dag lanserar vi 150 riktiga förslag för att minska utsläppen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-18

Ett grundläggande problem i svensk politik är att man fortfarande planerar för grön tillväxt – att vi kan fortsätta att ha tillväxt, bara den är grön. Det är en myt som inte har stöd i forskningen. När tillväxten ökar, ökar även utsläppen av koldioxid, skriver Jonas Bane från Klimatriksdagen.

DEBATT. Sverige är ett av världens mest utvecklade länder. Vi har visat framfötterna både globalt och regionalt i klimatpolitiken, drivit på i EU för ”The Swedish Proposal” som ska få ner utsläppen bland Europas industrier och flygsektor.

Vi har en grogrund för innovationer och en stor del av befolkningen är välutbildade och pålästa om klimatfrågan. Så varför kan då inte den svenska miljörörelsen ge sig någon gång?

För att det vi gör helt enkelt inte är tillräckligt. Med nuvarande politik når vi inte ens upp till vår del av Parisavtalet. Därför lanserar Klimatriksdagen nu sin Akutplan för klimatet – 150 politiska förslag på 10 områden för hur Sverige skyndsamt kan minska sina utsläpp.

Vi har flera grundläggande problem i svensk politik. Dels planerar man fortfarande för grön tillväxt – att vi kan fortsätta att ha tillväxt, bara den är grön.

Det finns nu så många studier som visar att denna myt inte har stöd i forskningen, så idén bör förpassas till historieböckerna. När tillväxten ökar, ökar även utsläppen av koldioxid.

Huruvida sambandet mellan dem blir marginellt svagare eller om en frikoppling mellan tillväxt och utsläpp eventuellt blir en möjlighet i framtiden är irrelevant. Får vi inte ner utsläppen i tid är förlusterna katastrofala.

Ett annat problem i den politiska strukturen är att vi trots ett sprillans nytt klimatpolitiskt ramverk ändå inte tydligt styr mot våra åtaganden i Parisavtalet, det globala klimatavtal vi faktiskt har skrivit under.

Vi har vare sig tillräckliga utsläppsmål eller inramande koldioxidbudgetar att förhålla oss till. Detta borde vara en självklar beståndsdel i arbetet med att trygga livet för kommande generationer.

Förra veckan släpptes en rapport från internationella meteorologiska organisationen WMO och FN:s klimatpanel som konstaterar att världens länder har långt kvar innan de är på banan att uppnå Parisavtalet. De uppmanar till transformativa förändringar av i princip hela samhällsbygget.

Att läget är akut bekräftas också av att vi att vi bevittnar flera tecken på "tipping points" i klimatsystemet – den oåterkalleliga smältningen av grönlandsisen och tundran i Sibirien.

Vi behöver öka takten i klimatarbetet markant. Därför höjer nu Klimatriksdagen rösten och lanserar en akutplan. Bland de 150 förslagen finns det gamla käpphästar, nya idéer och spännande visioner om en hållbar framtid.

Detta är förslag från svenska folket, insamlade från våra medlemmar, inbjudna experter och nutida forskning.

Klimatriksdagen uppmanar bland annat till att skydda 20 procent av Sveriges skogar för kolinlagring och biologisk mångfald, att koldioxidbudgetar införs som styr svensk politik mot Parisavtalet, att man inför klimatvärnskatt för höga inkomster för att bekosta omställningen samt att jordbrukare ersätts för inlagring av kol i sina jordar.

Klimatriksdagens filosofi är att ett demokratiskt samhälle fungerar bäst då det finns en dialog mellan beslutsfattare, experter och den breda befolkningen. Genom gemensamt arbete åstadkommer vi större resultat.

För att visa hur detta resultat kan se ut avslutas akutplanen med vår vision för 2040, vilken avslutas med följande ord:

”Det faktum att alla deltar i samhällsbyggandet av en hållbar framtid skapar gemenskap, mening och hopp. Det bidrar också till att lyfta fram mänsklig kreativitet och visar att var och en har något att bidra med, oavsett ålder, bakgrund eller andra olikheter. I skolorna lär barnen sig hur de kan bidra till hållbarhet, både genom sitt eget agerande och i samarbete med andra. Den kunskapen är lika naturlig som att vi lär oss om vår plats i historien och vår relation till vår omvärld. På det sättet bygger vi upp vår respekt för den planet vi delar med allt levande.”


Jonas Bane, ordförande Klimatriksdagen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.