Det lönar sig allt sämre att ha jobbat hela livet

TCO: Många som arbetat är förlorare när garantipensionen höjs

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-01-22

När garantipensionen nu har stärkts utanför pensionssystemet skapats en obalans. Stora grupper som har inkomstpension och som arbetat och betalat skatt hela yrkeslivet inte får del av höjningarna. Många får i själva verket mindre pengar i plånboken, skriver Therese Svanström.

DEBATT. Pensionen ska återspegla livsinkomsten. Men med tilläggen som gjorts utanför pensionssystemet lönar det sig nu allt sämre att ha arbetat ett helt arbetsliv.

Det blir tydligt när årets första pensionsutbetalningar görs i veckan.

För pensionerade poliser och sjuksköterskor innebär det mindre pengar i plånboken 2023 än 2022, visar nya beräkningar från TCO. Nu måste du rätta till obalansen och låta arbetslinjen gälla även för pensionerna, Anna Tenje!

Vårt pensionssystem, som det hittills har funnits en bred samsyn kring, ska återspegla livsinkomsten. Den som har inkomst och betalat skatt under arbetslivet ska få ett större belopp i pensionskuvertet än den som inte har gjort det.

Detta brukar kallas för livsinkomstprincipen och är ett av de ben som systemet vilar på.

Samtidigt måste det finnas en god grundtrygghet. Prisökningarna i samhället drabbar alla, och de som hade det tufft redan innan den kraftiga inflationen drabbas hårt. Därför ska garantipensionen följa prisutvecklingen. Garantipensionen har också stärkts kraftigt vid årsskiftet när den räknades upp till följd av prisökningarna.

Men garantipensionen stärktes även under förra året efter ett beslut i riksdagen och sammantaget innebär det en höjning på drygt 20 procent, jämfört med nivån i juli 2022. Även bostadstillägget för pensionärer har höjts.

I och med detta har det skapats en obalans eftersom stora grupper som har inkomstpension och som arbetat och betalat skatt hela yrkeslivet inte får del av höjningarna. Inkomstpensionen följer inte prisutvecklingen i samhället och har bara ökat med knappt tre procent från 2022 till 2023.

Många pensionärer får i själva verket mindre pengar i plånboken.

TCO har gjort nya beräkningar som bygger på data från Statistiska centralbyrån, SCB och Pensionsmyndighetens typfallsmodell. Vi har valt ut tre vanliga tjänstemannayrken – marknadsassistenter, sjuksköterskor och poliser – och tittat på pensionsinkomsten för dem som lämnade arbetslivet 2017 efter att ha arbetat heltid i 42 år (se faktaruta nedan).

Beräkningarna visar att det nu skiljer mindre i inkomst mellan den som har arbetat och den som enbart har garantipension.

För exempelvis pensionerade poliser och sjuksköterskor lönar det sig mindre att ha arbetat. De får nästan 600 kronor mindre per månad att röra sig 2023 än 2022. En marknadsassistent får en hundralapp mer att röra sig med, eftersom hen också får höjd garantipension och höjt bostadstillägg.

Den som inte har arbetat, utan endast har garantipension och bostadstillägg, får samtidigt närmare 300 kronor mer att röra sig med.

Att det lönar sig allt mindre att ha arbetat och betalat skatt innebär inte bara att pensionerade poliser och sjuksköterskor får mindre att röra sig med. Det skadar tilltron till pensionssystemet och kan minska viljan att betala skatt. Det kan inte ha varit syftet med att stärka garantipensionen.

Lösningen är inte att sänka garantipensionen, utan att stärka pensionssystemet. För det krävs bland annat mer pengar in till pensionssystemet, genom en höjd avgift. Och när det finns ett överskott ska det delas ut till dagens och morgondagens pensionärer.

Nu måste pensionsgruppen med socialförsäkringsminister Anna Tenje i spetsen rätta till obalansen. Det måste löna sig för pensionerade poliser och sjuksköterskor att ha arbetat ett helt yrkesliv samtidigt som de med lägst inkomster har ett bra grundskydd.


Therese Svanström, ordförande TCO


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.