Flumskolan har fel – betyg är bra för barn
Grundaren av IES: Därför kommer vi införa betyg från årskurs 4
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-01-10
DEBATT. Strax före jul lade regeringen fram en proposition om att rektorer ska få införa betyg från årskurs 4 i grundskolan. Den nya ordningen kan börja tillämpas från höstterminen 2021.
Internationella Engelska Skolan kommer självfallet att ta vara på denna öppning.
Frågan har en lång historia för vår del. År 2000 hotade Skolverket och dåvarande skolminister att stänga min då enda grundskola, i Gubbängen, för att jag envisades med att ge ”betygsliknande omdömen” till våra elever från årskurs 6. Frågan fortsatte förfölja oss under många år, med hot om nedläggning eller uteblivna tillstånd.
Mitt skäl för att ge betyg varje termin, och därtill med tydliga indikationer mitt i terminerna, är att både elever och föräldrar behöver få veta var en elev står. Genom att identifiera brister tidigt kan man också åtgärda dem tidigt. Som reglerna var, fick eleverna inte besked förrän grundskolan nästan var över, vid avslutningen av åk 8, var de stod.
Flumskolans företrädare har anfört, och fortsätter göra det, att betyg kan skada barnet. Men detta är att blanda ihop människovärde med bedömning av en prestation.
Livet igenom bedöms våra prestationer, och att skydda ungdomar från detta är att göra dem en björntjänst. Prestationer kan förbättras genom ansträngning, med stöd i tydliga besked om var man befinner sig på en skala.
I ett ögonblick av klarsyn sa Per Thullberg som chef för Skolverket 2005: ”Det är viktigt med en tydlig redovisning av hur barnet ligger till. Ju tidigare man upptäcker att ett barn inte hänger med, desto tidigare kan man åtgärda det.” Detta blev dock inte präglande för skolmyndigheternas agerande.
”Reformpedagogerna” har försökt göra en åtskillnad mellan ”summativ bedömning” (betyg), som de är emot och ”formativ bedömning” (vägledning framåt), som de gillar. Detta är en falsk motsättning. Professor Martin Ingvar har uttryckt det klarast: ”För att veta vart man ska behöver man veta var man är.”
Våra skolor startar som regel med årskurs fyra. De tar emot ett stort antal elever som redan gått 3–4 år (med F-klass) i andra skolor, men fortfarande inte har knäckt läskoden.
Hur har detta kunnat gå oupptäckt? Familjer behöver få raka besked om läget, som grund för att göra något åt det. Det har varit en absurd ordning när lärare sitter med tydliga bedömningar, men har varit förbjudna att överlämna dem skriftligt inför utvecklingssamtal.
Betyg hämmar barn med svårare bakgrund, anförs det också. Men skolforskaren Anna Sjögren visade i en kvalificerad studie att det förhåller sig precis tvärtom.
Borttagandet av betygen på 1970-talet missgynnade de lågutbildades barn. De kom att klara gymnasiet sämre när de inte fått betyg genom grundskolan.
De som har mindre stöd av tradition och hjälp hemifrån är mer beroende av en krävande skola med tydlig inriktning på färdigheter och ämneskunskaper, en skola som också mäter resultat regelbundet och reser höga förväntningar, även på elevernas egna ansträngningar.
Allt hänger samman med allt. I den färska internationella TIMSS-mätningen i matematik redovisas också rektorers bedömning av olika faktorer i skolmiljön. Omkring hälften av svenska elever i åk 8 går i skolor som enligt deras rektorer har betydande problem med störningar i klassrummet liksom med hot eller verbala kränkningar mellan elever. Fortfarande!
Modern hjärnforskning visar att oro i klassrummet, som drar bort fokus, liksom rädsla för mobbning gör inlärning omöjlig. Svensk skola behöver en total skärpning i ordning, trygghet och arbetsdisciplin. Betyg är ett inslag i en sådan förändring.
Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.