Lööf har rätt – Jordan B Peterson har fel

Debattören: Jag vet eftersom det var jag som skrev studien om jämställdhet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-11-20 | Publicerad 2018-11-16

Annie Lööf har kämpat för de liberala reformer som öppnar upp för kvinnors karriärer. Jordan B Peterson missförstår. Så enkelt är det, skriver Nima Sanandaji.

DEBATT. Diskussionen som Jordan B Peterson hade med Annie Lööf i Skavlan ger ringar på vattnet. Många inom högern närmast förlöjligar Lööf och hyllar Peterson. Det är inte en rimlig hållning, kan jag säga som skrivit den studie om den nordiska jämställdhetsparadoxen som Peterson missförstår.

Den kanadensiska psykologen Jordan B Peterson har blivit det stora diskussionsämnet, vid sidan av regeringsbildningen.

Peterson drog storpublik när han nyligen talade i Sverige, och fick vind under vingarna efter Margot Wallströms pinsamma påhopp om att han borde ha stannat under en sten. Peterson är en intellektuell som förtjänar respekt.

Men han har missförstått den nordiska jämställdhetsparadoxen, och Annie Lööf har en klar poäng jämfört med honom.

Tidigare i år twittrade amerikanska Cato Institute, världens största nyliberala tankesmedja ”De nordiska länderna betraktas brett som världsledande i jämställdhet mellan könen, men vissa aspekter av den nordiska sociala politiken har bidragit till att skapa ett glastak”.

Jordan B Peterson spred nyheten vidare och skrev själv: ”Vad tycks om det. Saker är mera komplexa än ideologerna vill få oss att tro...”

Nyheten i fråga var studien The Nordic Glass Ceiling som jag författade för Cato Institute. Studien och den tillhörande boken The Nordic Gender Equality Paradox (Timbro) handlar om den nordiska jämställdhetsparadoxen. I korthet går den ut på att de Nordiska länderna har en unikt jämställd historia, unikt jämställda värderingar i befolkningen, hög andel kvinnor som förvärvsarbetare och en rad sociala system (förskola, föräldraledighet, och så vidare) som är tänkta att främja kvinnors karriärer.

Ändå finns fler kvinnor som klättrar till toppen av näringslivet i länder som USA och grannländerna på andra sidan Baltikum.

Studien citeras flitigt av högern runtom i världen, men har även tagits upp i mer vänsterorienterade medier som New York Times och TIME Magazine. Saken är att Peterson missförstår. Han menar att svenska kvinnor har fler val och väljer då en mera könsstereotyp ordning. Men förklaringen är en annan. 

Paradoxen beror på att den traditionella socialdemokratiska politiken hämmar kvinnors karriärer – genom offentliga monopol i kvinnodominerade yrken och höga skattekilar som gör det svårt att köpa hushållsnära tjänster, för att nämna två mekanismer.

I en studie, som snart ges ut av finska Finnish Business and Policy Forum EVA, utvecklar jag resonemangen.

Det är nämligen så att de nordiska länder som har en traditionell socialdemokratisk modell i välfärden har ovanligt låg andel kvinnor bland chefer.

I Danmark är bara 30 procent av chefer kvinnor och i Finland enbart 34 procent. Norge, där forskningen visar att statligt påtvingad kvotering misslyckats med att lyfta kvinnors karriärer, är andelen 36 procent. Betydligt lägre nivåer än USA, ett land utan statlig föräldraförsäkring och begränsad välfärdsstat, där 43 procent av cheferna är kvinnor.

Sverige och Island klarar sig dock betydligt bättre, med 40 procent kvinnor bland chefer. Island är det nordiska land som alltid haft en mera liberal modell och Sverige har genom reformer öppnat upp den kvinnodominerade välfärdssektorn för konkurrens samt infört RUT-avdraget, så att det går att köpa hushållsnära tjänster trots de höga skatterna.

Annie Lööf och innan henne Maud Olofsson har kämpat för de liberala reformer som öppnar upp för kvinnors karriärer. Jordan B Peterson missförstår. Så enkelt är det.


Nima Sanandaji, vd European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform, författare av tre böcker och ett tiotal rapporter om kvinnors karriärmöjligheter.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här