Det är inte över än – på långa vägar

Botten är nådd, säger allt fler finansministrar och andra ekonomiska bedömare.

Men jag tror det finns anledning att höja ett varningens finger.

Det här är inte över. Inte på långa vägar. Återhämtningen kan ta betydligt längre tid än många tror.

Om någon sagt i mars att våra samhällen skulle vara delvis nedstängda mer än ett halvår och kanske över ett år hade världen drabbats av en kollektiv depression som gjort den ekonomiska nedgången ännu värre.

På så vis är det tur att vi inte från början insåg vidden av coronapandemin. De flesta av oss trodde vi skulle jobba hemma några veckor, på sin höjd en månad och sedan skulle allt bli som vanligt igen.

Även om de värsta domedagsprofetiorna inte infriats så har förloppet blivit betydligt mer utdraget än vi först kunde förutse.

Efter sommarens öppningar av många samhällen som varit under mer eller mindre strikt ”lockdown” har en känsla av normalitet börjat infinna sig. Med ekonomernas lite skämtsamma uttryck; ”The bottom is nådd”.

I Sverige kan vi glädja oss åt att numera ha en för västvärlden mycket låg smittspridning. Vi ligger till och med bättre till än vårt grannland Norge. Sveriges i början så utskällda strategi framstår nu för många i omvärlden som rimlig, rentav avundsvärd.

Men det finns flera skäl till varför vi inte bör klappa oss för bröstet och känna att nu har vi knäckt det där viruset.

  • Kraftigt ökad smittspridning i Europa. Läget ser oroväckande ut i länder som Spanien, Frankrike, Österrike och Storbritannien. Grekland som i våras klarade sig väldigt bra ser en kraftigt ökad smittspridning.

Skylt som förklarar att Gällivare kulturhus är stängt på grund av coronaviruset.

Smittan slår rekord

Det vore naivt att tro att vi i Sverige skulle klara oss undan en andra våg av smitta. Trots att Sverige släppt fram smittan mer än många andra är vi i motsats till många experters förutsägelser långt ifrån nått någon flockimmunitet.

  • Smittan slår rekord i världen. WHO rapporterade i går 308 000 nya fall på en dag. Fler än någon gång tidigare under pandemin. Indien, USA och Brasilien ökar mest men även många andra länder rapporterar rejäla ökningar.

Så länge corona sprider sig slår den mot ländernas ekonomier vilket särskilt påverkar ett exportberoendeland som Sverige.

  • Oklart om vaccin. Även om president Trump försöker pressa fram ett vaccin så snabbt som möjligt för att hjälpa honom vinna valet är det högst osäkert hur fort det egentligen kommer att gå. Ett antal läkemedelsbolag gick i förra veckan ihop i en ovanlig manifestation där de lovade att inte tumma på säkerhetsreglerna på grund av politiskt tryck.

Signalerna är motstridiga. Nyss stoppade Astra Zeneca sina vaccinförsök under några dagar på grund av misstankar om oväntade biverkningar. När ett vaccin väl kommer återstår att se hur effektivt det blir.

Även om många av de smittade nu är yngre och inte blir lika sjuka ökar risken för att vi i höst får tillbaka en situation i Europa, världen och kanske även Sverige där antalet patienter som behöver intensivvård ökar kraftigt. Sjukvården kan åter bli ansträngd.

Varje lättnad i restriktionerna är välkommen men innehåller samtidigt en risk för ökad smittspridning. Vi har lärt oss mycket om covid-19 men det är fortfarande mycket vi inte vet.

En ryckig färd

Även om vissa länder nu skärper sina restriktioner är det ingen som vill återinföra verkliga ”lockdowns”. Det klarar varken människor eller ländernas ekonomier.

Efter kraftiga BNP-tapp under våren på i vissa fall 20 procent så är ekonomierna på väg att återhämta sig. Men om smittspridningen fortsätter öka kan den återhämtningen avstanna.

Vem vill flyga på utlandssemester, gå på restaurang när uteserveringarna stänger eller trängas i varuhusen om risken att smittas av en potentiellt dödlig sjukdom är stor?

Så den V-formade återhämtning som många ekonomer hoppas på kan få några rejäla hack i kurvan.

En tydlig sådan bransch är turismen som redan drabbats hårt och där sommarens ljusning inte räcker. Ett tydligt sådant tecken är Swedavias besked i går att det inte kommer att finnas ekonomi i att driva Bromma flygplats i Stockholm på många år. Så kraftig är nedgången i folk som vill flyga.

Det är som om vi sitter i en buss där föraren försöker gasa men där de automatiska bromsarna hela tiden slår till. Färden blir väldigt ryckig och obekväm. Och inte helt ofarlig.

Så kommer det att vara under lång tid framöver.