Corona urskuldar inte antiziganism

När ska Europas romer slippa hatet?

Lina Stenberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2021-04-08

helskärm

I dag är det internationella Romadagen. Den 8 april 1971 – för 50 år sedan – hölls den första internationella Romakongressen. Då antogs den romska flaggan liksom den romska nationalsången.

Sex miljoner, så stor är Europas romska befolkning. Hade det inte varit för århundraden av förtryck, slaveri och fördrivning – hade det kunnat se väldigt annorlunda ut.

För att inte tala om förintelsen under andra världskriget – Porajmos på romani – då upp till en halv miljon romer mördades.

Inget eget land

Europas romer hade kunnat ha 14 platser i Europaparlamentet – om de haft ett eget land.

Men så är det inte. I stället är de Europas mest utsatta minoritet, utan politiskt inflytande. I länder som Rumänien och Bulgarien är arbetslösheten bland romer skyhög och fattigdomen på nivåer som annars syns i utvecklingsländer.

Även Sverige har en roll i diskrimineringen av romer.

Inte bara när svenska myndigheter har rivit upp tältläger för EU-migranter under senare år.

Tack vare Katarina Taikons viktiga barnböcker om Katitzi har generationer svenskar lärt sig om folkgruppens utsatta situation. Tillsammans med systern Rosa Taikon kamp drev hon en kamp för romers skolgång, bostads- och livssituation som inte går att underskatta.

Och visst har det blivit bättre. Men många av Sveriges 30 000 romer lever än i dag med diskriminering i vardagen.

I en studie om romers arbetsliv svarar hälften att de inte berättar om sin romska identitet av rädsla. Som en kvinna berättar:

"Jag berättade att jag är rom på ett arbete och det var helt annorlunda dagen efter. Kollegan hade sagt till mina vårdtagare att jag var zigenare och ’akta er för henne!’. Efter det är jag försiktig med att berätta."

Med pandemin som ursäkt

Varför inte mer görs för att förverkliga det samhälle som systrarna Taikon stred för är en gåta. Det är en skam att diskrimineringen av romer fortfarande accepteras i Sverige.

Särskilt allvarligt är trenden som Amnesty nu varnar för, om hur coronapandemin sedan förra våren försvårat livet för Europas romer.

Som i Slovakien där hela bosättningar satts i tvångskarantän, vaktade av militären. Eller i Bulgarien där 50 000 romer isolerats med stor matbrist som följd.

Historien har visat vad kriser gör med samhällen, hur lätt det är att sparka på dem som redan ligger ned. Men när Europas romer återigen blir måltavlor måste vi reagera.

Corona får inte bli ännu en ursäkt för hat.

***

Chatta med Lina Stenberg. Chatten öppnar 09.00, men ställ dina frågor redan nu.