Sommarens bästa roséviner – och fyra skräp…

Liten roséskola – så får du snabbkoll på trendvinet

DUKAT FÖR SOMMAREN. 2017 är rosévinet en självklar detalj på buffébordet.
DUKAT FÖR SOMMAREN. 2017 är rosévinet en självklar detalj på buffébordet.Foto: CAROLINA BYRMO
TESTER

Det är som att trycka på en knapp. Solsken och minsta plusgrad betyder kastade kläder, fulla uteserveringar – och ett glas rosé.

Även för 15 år sedan lapade svenskarna girigt vårsolens strålar men inte det rosa vinet. Vi dricker ungefär åtta gånger så mycket i dag som år 2002.

Det som nyligen ansågs som ett ointressant mittimellan har blivit ytterst trendigt. Det kan vara Kungen och Silvias fel.

TRENDERNA

Allra trendigast är det blekrosa vinet från Provence i södra Frankrike. Inte så konstigt. Provence är i stort sett den enda vinregion där rosén regerar. Det görs visserligen rosé ända från Andernas sluttningar till Rhenflodens dalar men då handlar det mer om att ”vi gör också en rosé”. Det som odlaren/vinmakaren egentligen tycker är intressant är de vita eller röda vinerna.

Nyligen presenterade Francesco Mazzei från prestigefyllda toskanska vinfirman Marchesi di Mazzei sin Belguardo rosé 2016.

Rosé var tidigare inget ”riktigt” vin

– Då för tio år sedan tyckte vi inte att rosé var riktigt vin. Uppriktigt sagt, jag hatade rosatello. Men så en dag räckte min vinmakare fram ett glas rosé och sa ”smaka”. ”Varför då?” sa jag. ”Kom igen, prova”, sa han. Jag testade och det var riktigt, riktigt bra. Jag frågade vem som gjort det. ”Det är vi”, sa han. Han hade gjort det i smyg! Och det var ju bara att köra på – nu är vi riktigt stolta över det, säger Francesco Mazzei.

SVÅRT HITTA INFORMATION. Anders Melldén fick gå den hårda vägen – men tills sist fanns material till en bok.
SVÅRT HITTA INFORMATION. Anders Melldén fick gå den hårda vägen – men tills sist fanns material till en bok.Foto: PRIVAT

Inte heller i Sverige var rosé något man talade om. I fackböcker avfärdades drycken i några bisatser. När vinskribenten och författaren Anders Melldén började intressera sig för rosé på allvar för några år sedan insåg han att han fick skaffa fram informationen själv. Hans bok ”Rosévin – historien, vinerna och maten därtill” (Parasoll) kom ut förra året.

Utvecklingen har varit enorm

– Rosé är absolut en väldigt stor trend och segmentet har utvecklats enormt sedan jag började gå på Systembolagets vinprovningar för 17–18 år sedan. Det gäller både kvantitén och kvalitén.

  • Hur kommer det sig att intresset blommar upp just nu?

– Det finns väl flera skäl till att Sverige blivit en stor importör av vinerna från Provence. Kungahuset firar semester där och vi matas med bilder på glada människor i St Tropez och andra turistorter på Rivieran. Rosé förknippas med ett trevligt liv, det ger sommarkänslor.

PROVENCE DOMINERAR. Systembolaget har numera roséviun från hela världen, men fortfarande är det oftast rosé från södra Frankrike i glasen.
PROVENCE DOMINERAR. Systembolaget har numera roséviun från hela världen, men fortfarande är det oftast rosé från södra Frankrike i glasen.Foto: CAROLINA BYRMO

Provence dominerar även internationellt. Enligt branschorganet Conseil des vins de Provence (CIVP) gjordes här 154 miljoner flaskor rosé 2015. Det är hela 6 procent av världsproduktionen.

Redan de gamla grekerna gjorde vin i trakterna för 2 600 år sedan. Då var i stort sett allt vin gjort på blå druvor rosé. Man lät inte druvskalen vara med i druvmusten och vinet fick knappt någon färg. Sedan har fördelningen rosé/rött förskjutits genom historien. Efter en drastisk dipp i slutet av 1700-talet var bara några få procent rosé.

Var tionde vinglas är rosé

Men under 1900-talet kom två distinkta uppsving. Det ena på 50-talet när fransmännen fick betald semester – och många tillbringade den i Provence. Det andra när begreppet ”The french paradox” dök upp i USA i början av 90-talet. Amerikanska forskare noterade att fransmän relativt sällan drabbades av hjärtbesvär trots att de åt mycket mättat fett i form av ost, gåslever med mera. Följden blev att allt franskt i mat- och dryckesväg – även rosé – fick ett uppsving. Och i dag är cirka 10 procent av världens vin rosé.

Vinet blev snabbt trendig bland folket i New Yorks välbärgade förorter och sipprade sedan nedåt i samhällspyramiden. Det blev inte mindre hett när superkändisparet Angelina Jolie/Brad Pitt 2008 först hyrde och sedan köpte provençalska egendomen Chateau Miraval och satte sina namn på ett av rosévinerna.

Sveriges ökning: 750 procent

Britter, belgare, tyskar – och svenskar hängde på. Vi är bland dem som ökat vår rosékonsumtion mest. Enligt CIVP är Sverige upp 750 procent mellan 2002 och 2014. I och med att ökningen fortsatt de senaste åren dricker vi i dag ungefär åtta gånger så mycket som för 15 år sedan.

Men fransmännen är de riktiga rosémonstren. De ökade ”bara” sitt rosédrickande med cirka 50 procent under samma period men från en mycket högre nivå. De häller i sig över en tredjedel av all rosé i världen och är ett av få länder där man dricker mer rosé än vitt. 

  • Är rosé ett vin i sin egen rätt eller bara ett mellanting?

– Det är visserligen extremt varierat, finns i alla möjliga smaker och från sött till helt torrt. Men man märker att rosé har en egen stil framför allt när man dricker det till mat. Det passar väldigt bra till grönsaker och till medelhavsmat. Det är nog också en anledning till att rosé, och särskilt provençalsk rosé, är så populär just nu. Vego är trendigt och många vill äta lättare och nyttigare – och rosé framstår nog som det. 

  • Kommer trenden att hålla?

– Jag tror det. Den har redan planat ut något, men intresset är så stort – även i Frankrike. De franska producenter jag talat med ser inget stopp. Men det är en säsongsprodukt även där. Vinmakaren på Minuty sa att rosé fortfarande är extremt förknippat med sommaren, säger Anders Melldén.

Solskensdricka. En gissning är att konsumtionen i Sverige skulle vara ännu större om det inte frekvent snöade i maj och vintern började på nytt redan i oktober. Men något som indikerar att rosédrickandet kan fortsätta att öka är att yngre dricker betydligt mer rosé än äldre.

…och så ser det ju så snyggt ut på instagram.

SÖTT, FYLLIGT…FÄRSKT. Låt dig inte luras av färgen.
SÖTT, FYLLIGT…FÄRSKT. Låt dig inte luras av färgen.Foto: CAROLINA BYRMO

SÅ VÄLJER DU RÄTT ROSÉ

Grundregeln: rosé är färskvara
Köp helst årgång 2016. Mycket få roséer blir bättre med stigande ålder. Oftast är det tvärtom.
Kolla tappdatum på boxar. Köp inte om det gått mer än sex månader. Boxar har relativt kort hållbarhet så regeln gäller även vitt och rött.
Följaktligen – lagra inte roséviner. Köp och drick bums.
Alla roséer är inte lika. Kolla ”smakklockorna” på systemet.
Liten fyllighet = apéritif eller snackvin.
Större fyllighet = mat (rosé funkar bra till sushi och annat asiatiskt). 
Sötma = bärdessert eller mingelvin (men då måste det vara smällkallt).

Finns det några mer generella köptips? Vi passar frågan vidare till rosé-experten Anders Melldén.

– Det är lite svårt att ge några råd för hur man ska hitta de bra vinerna. Färgen avslöjar inte något om kvalitén. Men man måste nog låta det kosta, komma över 80 kronor för att det ska vara riktigt bra.

– Ett annat tips är att inte fastna helt för de ljusrosa vinerna. Jag skulle vilja slå ett slag för Tavel, alldeles norr om Provence. Där är vinerna mörkare och kraftigare. En annan, också mörkare, favorit är clairet – rosé från Bordeaux. Perfekt till grillat kött. Tyvärr hittar man sällan clairet på systemet, säger Anders Melldén.

JON HANSSONS 19 ROSÉFAVORITER PÅ SYSTEMET

UNDER 90 KRONOR


Cabernet d’Anjou Les Ormeteaux 2016
(2286) Frankrike, Loire, Anjou, 79 kronor. Eko.
Omdöme: Halvtorrt på druvan cabernet franc men också med en frisk syra och massor av röda bär. Inget jag skulle dricka till mat men gärna till en jordgubbsdessert eller smällkallt som apéritif. (I butik 1 juni.)



Côté Mas organic rosé 2016
(2282) Frankrike, Languedoc-Roussillon, Pays d'Oc, 79 kronor. Eko.
Omdöme: Röda bär i både doft och smak och så en liten persika på det. Rent och snyggt. Till en quiche Lorraine – eller ostkex om det är en extra slö dag.



Mas Mellot 2016
(2728) Frankrike, Languedoc-Roussillon, Sable de Camargue, 85 kronor. Eko.
Omdöme: Smultron och blodgrapefrukt i både doft och smak. Lite örter finns här också. Har du potatis i din salade Niçoise?



Petite cuvée Madame 2016
(78359) Frankrike, Provence, VdP du Var, 85 kronor.
Omdöme: Nästan orange i färgen. Örtig, godisaktig doft. Helt torrt men med fruktsötma. Mycket kryddig – rosmarin och spiskummin. Uppiggande grapefruktbeska på slutet. Servera som apéritif. Glöm inte att ställa fram oliverna.



Domaine de Collavery 2016
(2859) Frankrike, Provence, Coteaux d'Aix-en-Provence, 87 kronor.
Omdöme: Grapefrukt, röda vinbär och örter. Bra tryck i syrorna. Ont om sardiner att grilla på dessa breddgrader men det finns ju strömming.



Valle Reale cerasuolo rosé 2016 (2242) Italien, Abruzzerna, Montepulciano d'Abruzzo, 89 kronor.
Omdöme: Doftar smultron och lite kola men smakar mer åt halllonhållet. Servera till inkokt lax med sparris och en dutt majo.

90–120 KRONOR


G.D. Vajra Rosabella rosato 2016
(95269) Italien, 109 kronor.
Omdöme: Rabarbersyrligt med äpplen och en hint kanel. Låter som en smulpaj – men servera hellre till en sallad på rökt lax, gröna bönor, nypotatis och smörstekta krutonger.



Grande Recolte 2015
(75286) Frankrike, Côtes de Provence, 115 kronor.
Omdöme: Många provençalska roséproducenter lägger en hel del krut på att ta fram snajdiga flaskor. Kan vara ett tecken på fel fokus och att man ska dra smaklökarna åt sig. Men det här är friskt och fräscht med röd citrus. Till en lättare tonfisksallad och/eller en livlig strandpromenad.



Les Lauzeraies Tavel 2015
(2724) Frankrike, Rhonedalen, Côtes du Rhône, Tavel, 115 kronor. Eko.
Omdöme: Mycket rosé-power för pengarna. Röda bär som hos de andra rosékamraterna fast här doftar det nog mest körsbär. Korka upp till ugnsstekta kycklingen med rotsaker. Kanske läge att vänta in nya årgången.



Loimer rosé Bio 2016
(99753) Österrike, Niederösterreich, 119 kronor. Eko.
Omdöme: Snygg flaska, eller hur? Inuti finns hallon, jordgubbar, grapefrukt och örter. Med tanke på avsändaren kan det väl passa med wienerschnitsel (och potatissallad).



M de Minuty rosé 2016 (2590) Frankrike, Côtes de Provence, 119 kronor.
Omdöme: Vinet som drog igång den blekrosa trenden i Sverige. Ett snyggt bygge med liten doft. Diskreta röda frukter och beska. Nästan för polerat. Men sitter som en solhatt på uteserveringen.



Rotari rosé 2012
(7701) Italien, Trentino-Alto Adige, Trentino, 119 kronor.
Omdöme: Glöm inte att bubblor också kan vara rosa! Här finns smultron, blodapelsin och Mariekex. Häll upp ganska kallt som fördrink. Rostade mandlar till. (Knappast färskvara efter fem år men bubbel håller bättre.)


ÖVER 120 KRONOR


Belguardo rosé 2016
(99766) Italien, Toscana, Maremma Toscana, 125 kronor.
Omdöme: Man förstår att Francesco Mazzei lät sin vinmakare fortsätta med det rosa experimentet. Vinet är lätt men ändå distinkt med hallon och citrus. Helt förträffligt läskande. När det ändå är roséväder kan vi väl grilla skaldjur…



Georg Breuer spätburgunder rosé 2016
(95238) Tyskland, Rheingau, 125 kronor.
Omdöme: ”Vi brukade inte dricka rosé men folk vill ha rosa i glaset så vi började göra det här för fyra år sedan”, säger vinmakaren Theresa Breuer. Och det gjorde de rätt i – för det här vinet på 100 procent pinot noir (spätburgunder på tyska) är riktigt gott med hallon, smultron, en liten stenighet och hög syra. Aptitretande! Något till? Äh, behövs inte.



Jolie-Pitt & Perrin Miraval rosé 2016
(99714) Frankrike, Côtes de Provence, 169 kronor.
Omdöme: Voilá, kändisvinernas kändisvin. Kombinationen artist + plonk brukar långt ifrån alltid betyda succé men Brangelinas vin – okej, det är Marc Perrin som gjort det – har fått massor med beröm. Och det är bara att stämma in i kören. Här finns röda bär, citrus och örter som i många av Provence-roséerna men denna är synnerligen snitsigt byggd. Vi lyxar lite: hummerpasta med brynt smör. 
(De unga tu gifte sig i egendomens kapell 2014. Vi håller tummarna för att det går bättre med vinet än med äktenskapet.)

4 BRA BOXAR


Puycheric syrah rosé 2015
(2209) Frankrike, Languedoc-Roussillon, VdP d'Oc, 199 kronor.
Omdöme: Kombinationen bra år efter år och lågt pris är ju inte fel – och det gäller även flaskan. Inga fyrverkerier men ett litet strå med smultron och pigg syra. Funkar till det mesta på sommarbuffén.



Les Fumées blanches rosé 2016
(22138) Frankrike, 239 kronor.
Omdöme: Rent, snyggt och bärigt med en aptitretande grapefruktbeska. Man skulle kunna servera de grillade laxkotletterna med örtsmör.



Mulderbosch cabernet sauvignon rosé 2016
(74050) Sydafrika, Western Cape, Coastal region, 245 kronor.
Omdöme: En lite udda rosé med fetare doft och generösare smak. Dessutom svarta vinbär och lite lakrits. Oväntat bra till sushi.



Gassier Coteaux d'Aix en Provence 2016
(2237) Frankrike, Coteaux d'Aix-en-Provence, 275 kronor.
Omdöme: Kul doft av vattenmelon och mycket syrligt. En hel låda ska väl räcka både till fördrink och fisktacosarna. (Men ta det vackert med chilin.)

… OCH FYRA SOM DU KAN STRUNTA I


Pink pet rosé 2015
(6395) Spanien, VdlT Castilla, 69 kronor.
Omdöme: Lite bär, mycket beska stjälkar. Nja.



Mateus rosé
(2571) Portugal, 65 kronor.
Omdöme: Det här är alltså en hejdundrande exportsuccé – och vi gratulerar portugiserna som blir av med detta hallongodissmakande kladd. Servera iskallt om du måste.



Black Tower pink bubbly 2016
(6508) EU, 62 kronor.
Omdöme: Artificiella smaker och lite sötkladdigt. Tänk hallonsoda och renat. Tänk om.



Barefoot white zinfandel
(2215) USA, Kalifornien, 199 kronor. 3-litersbox.
Omdöme: Alkosaft. Kanske för den som inte alls gillar vin. Kanske i en bål. Helst inte alls.

VAD BETYDER NYANSEN. Jon Hansson reder ut.
VAD BETYDER NYANSEN. Jon Hansson reder ut.Foto: CAROLINA BYRMO

10 FRÅGOR OCH SVAR

Aftonbladets sommelier Jon Hansson hjälper dig att få lite mer koll på rosévinet.

Hur gör man rosé?

Det finns två metoder. Den vanligaste är att göra vinet på blå druvor men att ta bort skalen (där färgämnena finns) från druvmusten efter några dagar eller någon vecka beroende på hur mörkt eller ljust man vill ha vinet. När man gör rött vin får skalen oftast vara med betydligt längre.

Den andra metoden kallas saignée (franska för blödning) och är egentligen i en biprodukt till rödvinsproduktion. Om man vill ha ett kraftigt rödvin kan man tidigt sila bort en del druvmust från skalen för att få mer skal i förhållande till mängden vätska för mer färg och smak. Den bortsilade musten kan användas till att göra rosé. 

Kan man inte bara blanda vitt och rött vin?

– Nja, det är till och med förbjudet, exempelvis om man vill sätta Provence på etiketten. Men i Champagne är det den vanliga metoden. Där blandar man en liten skvätt rött vin med det vita vinet innan det får jäsa en andra gång i flaskan och bli härligt bubblig roséchampagne. 

Är alla franska roséer så där ljusa?

– Det är det absolut vanligaste i Provence men i granndistriktet Tavel i södra Rhônedalen brukar vinerna vara betydligt mörkare, som ljusa rödviner. I andra ändan av skalan finns ”vin grise”, grått vin, ofta gjort på druvorna pinot noir eller gamay. Den är ljus som ett vitt vin fastän det är gjort på blå druvor. Musten har knappt haft någon skalkontakt alls och man kan nästan bara ana en skär färgton.

Är de mörkrosa vinerna sötare?

– Nej, du kan inte se hur sött vinet är med ledning av färgen. Men eftersom både färg och smak sitter i skalen kan man misstänka att ett mörkare vin är mer smakrikt än ett ljusare.

Vad äter man till rosé?

Det beror förstås på vilken sorts rosé det är. En tumregel är att ett vin ofta passar bra med traktens mat. I fallet Provence är det mycket grönsaker, olivolja, grillade fiskar, skaldjur, fiskgrytan bouillabaisse eller lökpizzan pissaladière. Till allt detta funkar den bleka rosén fint. De lite kraftigare rosévinerna passar även med kyckling, kraftigare fisk- och grönsaksrätter. Men också till sushi och thaimat (om den inte är tokstark).

Finns det några fler rosévinsområden utöver Provence?

Det är det ojämförligt största och mest kända. Men Tavel, Anjou i Loiredalen, Champagne och Bordeaux är andra franska områden som är kända för att göra bra rosé – vid sidan om vita och/eller röda. 

I Navarra i norra Spanien görs mycket rosado. 

I Portugal blev de rätt enkla mousserande roséerna Matteus från Vila Real och Lancers från Setúbal gigantiska exportsuccéer årtiondena efter andra världskriget (och bidrog möjligen till de skära vinernas tidigare halvdana rykte).

De rätt söta White zinfandels eller ”Blush wines” (rodnande viner) från Kalifornien gjorde en liknande resa. Först stor succé hos ovana amerikanska vindrickare under 80- och 90-talen. 1997 stod de för över en femtedel av allt vin som dracks i USA – men sedan fallande siffror i och med att många fick smak för torrare och bättre viner.

Gör man rosé på särskilda druvor?

Det måste ju vara blå druvor för att det ska bli någon rosa färg men det är oftast de druvor som används till områdets röda viner. I Provence dominerar grenache – syrah, cinsault, mourvèdre, tibouren och carignan används också.

Finns det särskilda rosévinsglas?

Den ansedda österrikiska tillverkaren Riedel gör glas för i stort sett varenda vintyp (även Coca-Cola). Deras roséglas är medelstora med bara antydd tulpanform men de har också en mer typiskt tulpanformad variant. Tips: Undvik raka glas och de mest extrema guldfiskskålarna så kommer du att känna bra doft och smak.

Kan man lagra rosé?

Man kan. Men det är dumt. Nu är det årgång 2016 som gäller. Från Chile, Nya Zeeland och Australien kommer snart 2017.

Var görs mest rosé?

Över en en tredjedel av all rosé görs i Frankrike men fransmännen dricker ännu mer så de måste importera. Det är mest billigare viner från Spanien som är tvåa i produktionsligan med en knapp femtedel. Trea är USA och fyra Italien.

Grannländerna Spanien och Italien följer inte alls det franska mönstret. Rosé är inte alls lika poppis och spanjorerna exporterar mer än tre fjärdedelar och italienarna ungefär hälften av sin produktion.

Är rosé nyttigare än vitt och rött vin?

Troligen inte. Hälsopåståenden är alltid knepiga (så länge det inte handlar om rökning eller plutonium) särskilt om alkohol är inblandat. Det finns undersökningar som visar att ett eller ett par glas vin om dagen skyddar mot hjärt- kärlsjukdomar. I en del fall pekas alkoholen ut som the good guy, i andra är det färgämnen i druvskalen. Så den som vill dricka vin av medicinska skäl bör för säkerhets skull välja rött. Tror vi.