Robotarna är livsviktiga i rymden

I framtiden kan rymdrobotarna mer likna människor

Den har två kameror som ögon och väger 1,5 ton.

Dextre är en av många robotar som hjälper astronauterna på den internationella rymdstationen ISS.

Och i framtiden kommer rymdrobotarna troligtvis bli fler.

– Vi kan lära oss mycket om rymden med robotar, men vi kan aldrig lära oss att leva i rymden utan att själva åka dit, har den svenske astronauten Christer Fuglesang sagt.

Men även om robotarna i dag kanske inte kan ersätta astronauterna fullt ut, är robotarna nödvändiga i rymden. När den svenske astronauten Christer Fuglesang utförde arbete på ISS, använde han sig av roboten Dextre. En robot som både kan lyfta tunga saker och fungera som plattform för astronauterna när de utför underhållsarbete.

– Christer Fuglesang och hans kollega använde två robotarmar under rymdpromenaderna. Under stora delar av rymdpromenaden stod Fuglesang på en robotarm så han kunde förflytta sig på ett stabilt sätt. Sedan är det tung utrustning, flera ton tunga moduler som ska på plats på rymdstationen och då brukar man använda robotarmarna, säger Per Magnusson som astronom på rymdstyrelsen till aftonbladet.se.

Robot eller maskin?

Vad exakt är en robot? Enligt Per Magnusson är det svårt att säga var gränsen går mellan en maskin och en robot. Många av dagens rymdfarkoster är enligt robotar.

– De fungerar ganska automatiskt och kontrollcentralen behöver inte skicka signaler och instruera om varje detalj i sig, säger Per Magnusson.

Sedan finns det mer genuina robotar, exempelvis Marsbilarna eller "rovers" som de kallas för.

– Det är hjulförsedda robotar som kravlar eller rullar omkring och tar prover. Roboten skickar sedan signaler tillbaka till jorden. De här robotarna kan i viss mån köra korta sträckor innan de får instruktioner från jorden, de har viss autonomi och kan fatta vissa beslut.

Billigare

Det finns flera aspekter som gör att robotar är intressanta inom rymdforskningen. En är den ekonomiska: Robotar sparar pengar.

– Om man ska bedriva den typen av forskning som vi gör idag, skulle vi inte ha en chans att göra det utan robotar. Det skulle vara ohyggligt dyrt att använda människor, säger Per Magnusson.

Robotar och människor har också olika roller. Robotar kan man skicka ut på uppdrag till platser belägna längre bort från jorden.

– Man kan ta större risker, behöver inte se till att roboten kan återvända till jorden och om något går fel så gör det inte lika mycket.

Robot ersätter människa

Per Magnusson tror att man kommer använda robotar i rymdforskningen i högre utsträckning i framtiden än vad man gör i dag.

– Ta till exempel rymdpromenader utanför rymdstationen ISS. Där kan man i högre grad ersätta människorna med robotar. Robotar som mer liknar människor och som skulle kunna kravla runt på utsidan och utföra samma saker som en människa.

Vad skulle man vinna på det?

– Det blir i längden billigare och säkrare att göra på det viset. Personligen anser jag att automatiska robotar och utrustningar ger det mest optimala sättet att utforska på. Först när man har uttömt den möjligheten och vill göra mer grundläggande och djupgående analyser är det aktuellt att skicka ut människor.

Per Magnusson pekar på en tydligt aspekt där roboten i framtiden inte kommer kunna ersätta människan.

– Den breda allmänheten har svårt att relatera till vad robotar gör. De vill ha människor, hjältar som man kan relatera till på något mänskligt sätt. Det är en stor del av varför man använder människor i rymden i så hög grad som man gör.