Tiggaren Valentin sov i bil i stränga kylan – då öppnade Jörgen sitt hem

”När jag insåg att han kunde frysa ihjäl så fanns det inga alternativ”

helskärm

När termometern i Storuman visade 22 minusgrader gjorde Jörgen Grankvist, 45, slag i saken.

Den rumänska tiggaren han sett under sina promenader skulle inte tvingas sova i sin bil en enda natt till.

Sen två veckor tillbaka bor nu Valentin Husear, 28, hos Jörgen.

– När jag insåg att han kunde frysa ihjäl så fanns det inga alternativ.

Det var under en av alla nattliga promenader med hunden som Jörgen Grankvist la märke till en bil på macken mitt emot.
Den hade stått där, länge. Men de senaste nätterna hade den varit i gång och Jörgen såg hur en kille gick omkring utanför, huttrandes.
Av en granne fick Jörgen veta att mannen var en rumänsk tiggare och att han bodde i bilen.
– När temperaturen sen sjönk och vi fick 22 minus på natten så bjöd jag hem honom, säger Jörgen.
– Men han var ganska misstänksam och sa att han kanske skulle komma förbi dagen efter.
En halvtimme senare knackade det på Jörgens dörr – och sen dess har Valentin Husear bott hemma hos honom.

Har engagerat samhället
Till en början kommunicerade killarna med hjälp av gester och de enstaka engelska ord Valentin kunde. Nu har han lärt sig betydligt mer av språket och att ha en inneboende har visat sig vara rätt okej för ensamvargen Jörgen.
– Valentin är så artig och noggrann. Han bäddar sin säng som om han vore militär och en morgon hade han städat och skurat hela köket, säger Jörgen.
Jörgen, som är sjukpensionär, har egentligen inte möjlighet att ekonomiskt hjälpa någon annan.
Men han är uppvuxen i en familj där dörren alltid stått öppen och en extra stol vid middagsbordet alltid funnits tillgänglig.
När samhället sen fick höra om vad Jörgen gjort strömmade dessutom både kläder och mat in.
– Vi kan ju vara lite inskränkta här uppe så reaktionerna har förvånat mig. Men på Facebook berättade jag om Valentins bakgrund och jag tror att det har hjälpt.

Blev lovad jobb 
Hemma i Rumänien jobbade Valentin som skogshuggare. När han förlorade jobbet flyttade han in hos sin storasyster tillsammans med sin fru och parets 4-åriga dotter.
När systerns hus sen brann ner stod familjen på bar backe.
Samtidigt opererades Valentins hjärtsjuka pappa, en operation som skuldsatte familjen.
Genom kontakter fick han höra att det i Sverige fanns gott om jobb.
– Men när han kom till Malmö dumpade hans kontakt honom och till sist hamnade han i Storuman där han nu tigger, säger Jörgen.
Nästa vecka kommer Valentin att åka hem till Rumänien. Att tigga i den stränga kylan har tagit ut sin rätt – men han hoppas kunna komma tillbaka redan i maj.
Tanken är att han och frun ska hitta jobb. Om det blir en bra bärsäsong kan de tjäna mycket pengar.
Men eftersom risken finns att man tvingas fortsätta tigga får dottern inte följa med. Att hon skulle se sin pappa tigga är mer än Valentin klarar av.

Fattigdomen en överraskning
Och hemma hos Jörgen kommer dörren fortsatt stå öppen för Valentin. Samtidigt är han mycket kritisk till varför EU inte gör mer för tiggarna.
– Jag trodde att man skulle se till att alla invånare hade möjlighet till en viss levnadsstandard men så är det uppenbarligen inte. Att det finns så fattiga människor i EU-länder var en överraskning för mig.

Hur kommer det sig att just du öppnade ditt hem för en okänd människa?
– Jag har fått frågan många gånger och jag har nog inget vettigt svar. Jag är egentligen negativt och pessimistiskt lagd men jag kan också ändra åsikt. När jag insåg att Valentin kunde frysa ihjäl så fanns det inga alternativ. Vår vänskap är något positivt som jag kommer bära med mig för alltid.