Jiri var död i 20 minuter – så räddade de hans liv

Vännerna trodde att han skämtade

Uppdaterad 2023-04-12 | Publicerad 2018-11-28

GÄVLE. Mitt under träningen rasade Jiri Jerabek, 59, ihop, och var död.

Hans hjärta stod stilla i 20 minuter samtidigt som hans vänner, räddningstjänst och ambulanspersonal, kämpade för att rädda hans liv.

– Jag är så tacksam för att jag står här idag, en lottovinst är ganska klen i jämförelse, säger han.

Ungefär tre månader efter hjärtstoppet som kunde ha kostat honom livet, mår Jiri Jerabek allt bättre. De få men han märker av är några smärtande revben efter hjärt-lungräddningen och en axel som värker efter att en hjärtstartare opererats in under huden.

Men trots det jobbiga han varit med om är det glädjen som dominerar. För idag vet han att bara ungefär en av tio som får ett hjärtstopp, överlever.

– Jag har haft en enorm tur och alla som hjälpte till är hjältar för mig.

Skulle träna ”gubb-karate”

Eftersom han själv inte har något minne av dagarna före eller efter hjärtstoppet har hans vänner fått berätta vad som hände.

Han har också träffat räddningstjänst och ambulanspersonal vid ett par tillfällen som hjälpt till med att lägga pussel och fylla i luckorna. 

I mitten av augusti skulle Jiri åka och träna vad han kallar ”Gubb-Karate” med tre av sina kompisar.

– Vi har tränat mycket tidigare men nu är det mest på skoj någon gång i veckan, säger Jiri.

När Tomas Pettersson hämtade Jiri för att åka och träna minns han hur han klagade över att han kände sig trött och vissen. 

– Jag sa något om att det kanske var bra att han fick träna och röra lite på sig då, för att kunna sova bättre.

Skämtade först – då insåg de allvaret

I träningshallen slöt även kompisarna Fredrik Sundgren och Tomas Andersson upp och alla fyra värmde upp med lite innebandy. När de avbröt för att stretcha såg de att Jiri låg på rygg på golvet.

– Vi frågade vad han höll på med och skämtade om ifall han hade somnat, säger Tomas Pettersson.

Hans ögon såg konstiga ut, han var väldigt blek och andningen snarkande.

– Jag trodde att han hyperventilerade och tänkte hämta en plastpåse som han skulle andas i, säger Tomas Petterson.

Vännerna trodde först att Jiri skojade. ”Vi frågade vad han höll på med och skämtade om ifall han hade somnat.” Frun Bitte är oerhört tacksam över att de grep in och räddade Jiris liv.

Men när de inte hittade någon puls insåg vännerna allvaret. Medan Tomas Andersson larmade ambulans började Fredrik Sundgren och Tomas Pettersson med HLR.

– Vi hade nog inte gjort det sedan lumpen för 20 år sedan men vi fick bra hjälp av SOS-operatören, säger Fredrik Sundgren.

Kändes som en evighet

Tomas Andersson sprang in till en träningslokal intill där det fanns en hjärtstartare. Där fanns även en tränande polis som nyligen lärt sig HLR.

Två gånger försökte de få igång Jiris hjärta med hjärtstartaren utan att lyckas.

Samtidigt hade de fortsatt kontakt med SOS- operatören. Hjärtstartaren gav också instruktioner om takt och rytm.

– Det var aldrig någon panik eller tanke på att det inte skulle gå vägen. Vi var helt fokuserade på att fortsätta tills hjälpen kom, säger Tomas Pettersson.

Det tog cirka åtta minuter innan Gästrike räddningstjänst och styrkeledaren Daniel Holmström var på plats med fyra brandmän. 

– Det var skönt när de kom. Jag blåste in luft och då kändes de där minuterna som en evighet, säger Fredrik Sundgren.

Daniel Holmström är instruktör i hjärt- lungräddning och förutsättningarna i Jiris fall var optimala eftersom hans vänner fortsatte med hjärtmassage och kompressioner hela tiden.

Jiri hade ingen puls

När räddningstjänsten kom in var Jiri väldigt blek och livlös. De tog över HLR och fortsatte med hjärtstartare.

– Jiri var död. Hans hjärta stod och flimrade och han hade ingen puls. I ett sådant läge är det väldigt viktigt att hans vänner gjort HLR eftersom det håller igång cirkulationen i kroppen, säger Daniel Holmström 

Nyligen samlades Jiri och hela räddningskedjan för ett känslosamt möte.

Snart kom även ambulansen som är medicinskt ansvariga på platsen och satte igång sin hjärtstartare.

Efter ytterligare några elstötar kom Jiris hjärta igång och han började andas spontant.

Han fördes till hjärtintensiven på sjukhuset men eftersom andningen fortfarande var svag fick han hjälp av en respirator för att andas. Han sövdes också ner för att skydda vitala organ.

Ingen visste hur det skulle gå, om han skulle vakna igen.

Frun vill tacka hjältarna

Vid hans sida på sjukhuset fanns hustrun Bitte. Tillsammans har de åtta barn tillsammans med Jiri.

– Jag är så glad att han överlevde. De som räddade Jiri är riktiga hjältar, säger hon.

När han vaknade efter fem dagar på intensiven fanns bara små fragment av minnen kvar.

– Men alldeles nyligen mindes jag hur jag kände mig väldigt trött och måste lägga mig ner. Det var nog då det hände, funderar han.

Jiris vänner får beröm av räddningstjänsten för att de behöll lugnet och agerade exemplariskt. Redan efter 4 till 6 minuter utan HLR skadas hjärnan av syrebristen. Tack vare vännernas insats hade räddningstjänsten och ambulansen bättre förutsättningar för att rädda liv.

– Det är de som är de verkliga hjältarna, vi jobbar ju med det här. Att agera snabbt och att hålla igång cirkulationen är ofta avgörande. Det kan alla göra och det viktiga är att göra något, säger Daniel Holmström.

Viktiga tipset till alla

För de tre träningskompisarna betyder det mycket att ha varit med och räddat livet på sin vän.

– Det känns bra att vi gjorde något rätt och det bästa av allt är ju förstås att vi får ha honom kvar, säger Fredrik.

Jiri hoppas snart kunna börja jobba som kurator igen. Nu vet han att hjärtstoppet orsakades av en hjärtmuskelinflammation.

För hans vänner har det som hände påverkat sättet att tänka.

– Jag har insett att det här kan drabba vem som helst. Därför ska man tänka på att inte åka iväg själv utan alltid berätta för någon var man är, säger Tomas Pettersson.

För räddningstjänsten är mötena med Jiri värdefulla. Han får klappar och kramas om varje gång han kommer på besök. 

– Det känns fantastiskt att se honom i dag. Det är mycket elände i vårt jobb men händelser som den här ger en något tillbaka, säger Daniel Holmström.

Så gör du HLR: