Benjamins cross stals – då startade främlingen Anders insamling

Intresset fungerar som terapi för adhd-drabbade 13-åringen – på två dagar hade Anders fått ihop drömsumma: ”Det är helt otroligt att någon ställer upp så här”

När 13-årige Benjamin Eklöfs cross stals, la mamma Camilla ut en efterlysning på Facebook.

För hennes son är crossen mer än en hobby – den är en hjälp mot adhd-diagnosen.

En vecka senare hade den för familjen obekanta Anders Heed samlat in pengarna som behövdes för att köpa en ny hoj – och skänkt överskottet till Barncancerfonden.

– Jag bara grät. Det är helt otroligt att någon ställer upp så här, säger Camilla.   

Familjen Eklöf har några tuffa år bakom sig.

Olycka, sjukdom och en svår separation har satt sina spår inte bara i mamma Camilla, 42, utan också i Benjamin, 13.

Utanför Uppsala, hemma hos Camillas kille Niklas, har hon och hennes fyra söner dock hittat en fristad i det lantliga torpet. Kontrasten till familjens vardag i en stökig del av Huddinge, är stor.

– Här säger barnen att de blir jagade av grisar, inte andra barn, säger Camilla och skrattar.

Efterlyste på Facebook

Men landsbygdens lugn fick sig en ordentlig törn när Benjamins cross, en julklapp och ett intresse han delar med Niklas, natten till den 13 februari stals från gårdsskjulet.

För Benjamin som har adhd betydde crossen extra mycket. När han sitter på hojen försvinner allt annat och en koncentration och ett lugn infinner sig som annars kan vara svårt att hitta.

Förändringen i sonen märktes av direkt, säger Camilla.

– Han låste sig, det fungerade inte i skolan och han hade ångest. Och han var ledsen. 

Samma dag skrev hon därför en offentlig Facebook-uppdatering med en liten förhoppning om att hojen kanske kunde komma till rätta.

Statusen delades över 3 000 gånger och många hörde av sig med erbjudanden om crossar till salu.

– Då fick jag mer och mer ont i magen – vi har inte pengarna som krävs för att köpa en ny, säger Camilla.

Men bland meddelandena fanns också ett från Anders Heed, 30, en för familjen helt okänd kille. 

När han förstod att familjens försäkring inte skulle täcka en ny cross, bad han i stället om lov att få ordna en insamling.

– Jag bara grät. Det är helt otroligt att någon ställer upp så här, säger Camilla. 

Drog in pengarna – på två dagar

För Anders var beslutet enkelt. Han är av naturen en person som tar tag i saker och går helhjärtat in för att avsluta sina projekt.  

På Facebook beskrev han därför familjens dilemma och bad sen sina motorsportvänner att dela insamlingen.

– Jag bestämde mig också för att själv betala den summa som skulle saknas efter att insamlingen tog slut, genom att sälja min nya crossutrustning, säger Anders.

Två dagar senare hade man fått in 18 500 kronor – mycket mer än vad som krävdes för att köpa crossen.

Anders fortsatte dock samla in pengar och meddelade att nu skulle överskottet skänkas till Barncancerfonden och Min Stora Dag.

Den sista februari landade slutsumman på 30 510 kronor.

– Vi som håller på med motorsport är som en stor familj, vi hjälper varandra. Men många känner nog också igen sig i Benjamins diagnos och vet vilket lugn det här intresset ger, säger Anders. 

– Det skriker i maskinerna, det hoppas och det slåss, man är arg och man gör illa sig – det är en härlig känsla och man tänker bara på åkningen.

Tårar av glädje

Och i söndags var det så äntligen dags för familjen att inte bara få den nya crossen, utan också att få träffa – och tacka – sin hjälte.

En mycket nervös men lycklig Benjamin möter på torpets uppfart upp konvojen som färdats hela vägen från Dalarna.

Med sig har Anders vännerna Tommy Knudsen, Leif Bergström och Michaela Törnqvist, crossentusiaster som flitigt delade Anders insamling på Facebook – och som beskriver insamlingen som ”typiskt Anders”.

– Han har ett otroligt driv men är också väldigt positiv och glad. Därför har han lätt för att få med sig människor, att engagera, säger Michaela.

Efter ett ordentligt kramkalas rullas så den blå hojen äntligen ner.

Benjamin försvinner in men dyker efter någon minut upp igen, från topp till tå klädd i crossutrustning. Äntligen dags för första turen!

Kvar på grusplanen står en tårögd Camilla och följer sonen med blicken.

– När crossen försvann grät jag för att jag var så orolig och stressad över hur det skulle gå för Benjamin. Det här är tårar av glädje.

Benjamin själv har inte tid att svara på frågor men får ur sig ett ”det känns jättebra”.

– Men också lite konstigt att så många ville hjälpa mig få en ny cross. Det trodde jag inte.