”Obamas fråga gjorde mig alldeles tyst”
Uppdaterad 2016-07-12 | Publicerad 2016-07-07
Siavosh Derakhti bygger broar i Malmö - och världen
En hopplös bråkstake med attitydproblem. Det var så alla såg Siavosh Derakhti i skolan. Nu har han skakat hand med Obama och hamnat på Forbes lista över Europas mäktigaste under 30 år.
– Vem hade kunnat tro det? Jag bara tackar och bugar, säger Siavosh Derakhti.
Han föddes i Umeå, växte upp i Malmö. Han var klassens värsting och alla hade tappat hoppet om honom. Men en lärare såg bakom den hårda ytan.
– Han ringde upp min pappa, för han såg någonting i mig. Ibland var han som en diktator, väldigt disciplinär och hård. Men han var också där med sin kärlek och lyfte upp mig.
Det var i nionde klass, och efter det blev det faktiskt ordning på Siavosh. Han själv är muslim, hans bästa vänner från barndomen var en judisk kille och en romsk. Siavosh såg mycket motsättningarna sin hemstad, och han bestämde sig för att göra något åt saken.
– Förutom att vi har Sveriges bästa falafel och vi har Zlatan Ibrahimovic så har vi också en stor antisemitism som är världskänd. Jag vill visa att det finns fantastiska eldsjälar och goda förebilder i Malmö, att vi måste hjälpas åt att stå upp för vår stad och för alla är medborgare.
”Vi alla är ett”
Han startade föreningen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet.
– Mitt budskap är att vi alla är ett. Vi ska inte hata varandra utan bara älska varandra.
Nu samlar han ungdomar i Malmö med olika kulturell bakgrund och sexuell läggning, och anordnar han bland annat studieresor till koncentrationsläger och föreläser.
2013 träffade Siavosh president Barack Obama i Malmö.
– Nej, han träffade mig! säger Siavosh och skrattar.
– Han var faktiskt mjukast av alla politiker jag träffat. Han bjöd på sig själv, var öppen, skojade till det. Jag var lite spänd och pratade om Malmö och Sverige, men mitt i allt tittade han på mig med huvudet på sned och frågade ”Do you have a girlfriend?”.
Siavosh blev helt tyst.
”I don’t know – you are a good looking man”, fortsatte Obama.
– Då kände jag wow, han vill verkligen visa att även mitt i allvaret kan man vara mjuk och skoja lite. Jag tror att det var det han ville markera ”Hörrdu snubben – jag är lika mycket snubbe som du”.
– Men bäst av allt var när jag kom hem till Malmö. Då tittade mina föräldrar mig i ögonen och sa att de var stolta över mig. Jag har aldrig fått höra det tidigare, jag har alltid fått höra att jag är familjens svarta får.
För Siavosh blev det som ett kvitto på att han gjort nåt bra.
Har också fått fiender
Men mötet med Obama har också gett honom fiender.
– Jag har blivit dödshotad och en del är förbannade och frågar hur jag kan skaka hand med USA:s president.
– Min mamma ringer mig och frågar "Sia, varför ger du inte upp?”.
Ibland vill hon att han ska sluta med det han gör.
”Inte för att jag inte tror på din idé, utan för att jag vill inte begrava dig.”
– Men jag kommer inte låta mig tystas ner, säger Siavosh.
– Jag älskar min hemstad, och jag kommer alltid att kämpa för min hemstad. Men det är också där jag får mest motstånd tyvärr.
Han får också massvis med fina brev och kommentarer i sociala medier av ungdomar som uppskattar hans arbete något oerhört.
– Om man kämpar för de här frågorna måste man vara medveten om att tyvärr kommer det att finnas människor som inte tycker om det du gör, och som vill stoppa dig på ett eller annat sätt.
"Jag blev kär"
Siavosh har rest mycket i världen på sistone. Nyligen besökte han Malawi i södra Afrika, som är ett av världens fattigaste länder och just nu drabbat av en svår torka.
– Jag var lite nervös faktiskt. Men jag blev kär. Människorna där och allt jag fick se, naturen. Men jag blev samtidigt ledsen över att se hur orättvis världen är.
– Många av människorna har varken strumpor, skor, hus, elektricitet – och ändå är de lyckligare än vad vi är. Det var för mig en gåta.
Besöket i en grundskola med 800 elever och bara 15 lärare gjorde djupt avtryck i Siavosh. Och det fick honom att reflektera över sin egen skolgång och när han själv nonchalant kastade omkring sina böcker och pennor i klassrummet.
– De här barnen hade önskat att de kunde få böcker i sin hand och ta med sig hem för att plugga. Och jag bara struntade i det när jag själv gick i skolan, jag brydde mig inte. När jag såg de här barnen brast det i mig, jag började gråta.
Tankarna ekade i Siavoshs huvud.
”Ska jag bara åka hem till Sverige och bry mig om mig själv?”
Nu har han bestämt sig för att skänka en del av intäkterna som han får för sina föreläsningar till Individuell Människohjälps verksamhet i Malawi, för att finansiera barnens utbildning.
Zlatan är förebilden
I våras hamnade Siavosh Derakhti på Forbes prestigefyllda 30-lista, med de personer under 30 år i Europa som har mest inflytande.
– Vem hade kunnat tro det? Jag bara tackar och bugar.
I oktober åker han till USA för att träffa de andra på listan.
Vem är din egen förebild?
– Förutom mina föräldrar så är det Zlatan Ibrahimovic. Det är för att vi båda är från Malmö, men också vad han har tagit sig igenom. Han tog sig från förorten i Rosengård till Manchester United. Det är för mig ett bevis på att allt är möjligt. Vi ska kämpa och bygga Sverige till möjligheternas land där alla inkluderas tillsammans på riktigt.
– Jag kan inte gör allt, men alla kan göra något. Jag tror att om vi inspirerar varandra och engagerar fler så kommer fler att vilja bli som Zlatan – i olika positioner.