Tröttnade på slappa attityder kring sexköp – startade organisation mot människohandel

I dag finns Maria Ahlins, 25, organisation Freethem i fyra länder: ”Att man kommer undan med böter när man köpt sex av ett barn är orimligt”

I gymnasiet grundade Maria Ahlin, 25, Freethem, organisationen som kämpar mot människohandel.

I dag verkar man i fyra länder och sprider kunskap om prostitution och arbetskraftexploatering till landets beslutsfattare.

Men i fokus för Maria står Sveriges ungdomar – både de som kan påverka och de som utnyttjas.

– Kan man samla ett stort gäng unga som vill något så får man också beslutsfattarna att lyssna. 

Hon har egentligen ingen utpräglad bakgrund inom välgörenhet – förutom en Rädda Barnen-insamling hon ordnade som tioåring.

Ändå var Maria Ahlin bara 19 år gammal när hon grundade ideella organisationen Freethem för att inspirera till en positiv attitydförändring bland unga och sprida kunskap om människohandel.

Själv vänder hon gärna på begreppet och kallar det handel med människor. Det är ju vad det handlar om när konsumenten köper människor för sex – eller när människor säljer människor.

– Freethem arbetar i förebyggande syfte för att skapa medvetna konsumenter. Därför är vi ute i skolor och pratar med unga om bland annat sexköp och arbetskraftexploatering, säger Maria.

– Man måste prata om hur det ser ut här i Sverige och vilka handlingar som här bidrar till människohandel. En större strukturell förändring börjar på individnivå.

Ville fylla ett glapp

Freethem fick sin början i ett projektarbete när Maria själv gick i gymnasiet. Eftersom arbetet kunde handla om precis vad som helst var hennes första tanke att sticka till solen, bli brun och ta dykcert. Hon kom dock på bättre tankar och bestämde sig för att ordna en välgörenhetsgala där lokala företagare i Uppsala fick lyssna till föredrag om människohandel.

– Jag upplevde att människor i min närhet hade dålig koll på vad människohandel är även om det pågår här i Sverige. 

När hon sen redovisade arbetet i klassen var det tydligt att det fanns ett glapp att fylla. Efter mycket funderingar om hur hon kunde bidra, bildade Maria en styrelse och skapade Freethem. I dag arbetar hon heltid för att engagera ungdomar, påverka beslutsfattare och förändra samhället. 

– I Sverige syns handel med människor främst i form av prostitution. I våra tre storstäder har vi öppen gatuprostitution men internetprostitution förekommer i hela landet, säger Maria.

– Framför allt unga personer säljer sig via nätet. Sex har blivit ett sätt att skada sig själv i ångestdämpande syfte.

Nu vill Freethem skapa både en attitydförändring kring sexköp men också en tydligare sexköpslag. Fler domare måste ta chansen och gå den sexualbrottsutbildning de erbjuds, polisen behöver få mer resurser och barnen som säljer sig behöver få hjälp.

– Där finns det inga ursäkter. Vill vi ha ett samhälle med trygga individer behöver vi ett förebyggande arbete vad gäller ungas mående. Att man dessutom kommer undan med böter när man köpt sex av ett barn är orimligt.  

Verkar på gräsrotsnivå

I hela landet finns lokalavdelningar – Freethem-team – där ungdomar tillsammans bestämmer hur man vill sprida kunskap om människohandel. I Stockholm har man sålt tygväskor med budskapet ”Real men don't buy girls”, i Malmö har man föreläst för akutboenden och i Uddevalla gjorde man armband. Huvudorganisationen har ordnat event, släppt låtar om människohandel, föreläser för nämndemän, socialtjänst och psykiatrin och träffar hela tiden politiker och beslutsfattare för att berätta om orsak och verkan vad gäller människohandel. Att huvudfokus ligger på att engagera ungdomar är självklart för Maria.

– Vi vill verka på gräsrotsnivå. Kan man samla ett stort gäng unga som vill något så får man också beslutsfattarna att lyssna.   

Men också arbetskraftexploatering är något Freethem fokuserar på. I Sverige stöter man på det till exempel i de fall där utländska medborgare tvingas tigga. Maria är noga med att poängtera att största delen av tiggeriet inte är organiserat eller påtvingat, men det förekommer. Hon var själv vittne i den första svenska rättegången som rörde just människohandel för andra ändamål. Hennes dåvarande frisör försökte få henne att skänka pengar till en vuxen man som saknade armar så att han kunde få proteser. Maria tyckte att det hela verkade skumt och mycket riktigt fick hon någon månad senare ett samtal från polisens människohandelssektion. Mannen hade i själva verket lurats först till Moskva och sen till Sverige för att tigga. De skyldiga – som dömdes till fängelse – gjorde honom drogberoende och stal hans proteser.

– Han behandlades som en vara, ett par jeans. Kanske var rättegången ett startskott för mig – Freethem drog i gång ordentligt några månader senare.