Kolgjini: Du får så in i helvete mycket stryk

Profilen om: • Beslutet att sluta som tränare • Nervositeten när sönerna kör lopp • Pressen

avDaniel Söderbäck

1 av 3 | Foto: MARIA HOLMÉN/TR BILD
Lutfi Kolgjini.

Lutfi Kolgjini slutar som travtränare och uppfödare.

Nu berättar profilen om den stora pressen som tränarlivet innebär.

– Det är som att vara en dålig boxare, du får så in i helvete mycket stryk, säger han i senaste avsnittet av Solvalla Podcast.

Han är en av Sveriges allra största travprofiler.

För en vecka sedan kom beskedet att Lutfi Kolgjini väljer att lämna in sin licens vid årsskiftet och slutar som tränare. Han avvecklar även verksamheten som uppfödare.

I sin krönika i Sportbladet i lördags skrev Lutfi Kolgjini så här:

”Det är inte så drastiskt som det låter. Jag kommer fortsätta med att hjälpa Adrian och Dante i deras karriärer och att ta över unghästträningen. Mitt liv kommer i fortsättningen inte att handla om 18-timmarspass, utan snarare fyratimmars…

Att jag upphör som tränare gör inte att jag slutar köra lopp.

Jag vill gärna komma upp till mina 2 000 segrar, vilket bara är några segrar bort”.

”Hade jävligt svårt med det”

I det senaste avsnitten av Solvalla Podcast berättar 59-årige Lutfi Kolgjini bland annat om beslutet att sluta som tränare, vad han tycker förbundet Svensk Travsport bör förändra och pressen det innebär att vara travtränare.

– Det är ungefär som att vara en dålig boxare att vara travtränare, du får så in i helvete mycket stryk alltså. När du är framgångsrik och tillhör den absoluta toppen, då vinner du ett av fem lopp och de andra fyra loppen har du förlorat. Men den pressen lär man sig ta så småningom med tiden. I början på min karriär hade jag jävligt svårt med det, usch, säger Lutfi Kolgjini i podcasten och fortsätter:

– Det är klart man sätter oerhörd press på sig själv att leverera varje dag, det är en sådan sport. Du måste leverera varje dag.

Under ett års tid har han funderat på att sluta som tränare och uppfödare.

– Jag orkar helt enkelt inte dra runt det lass som är att ha 70-80 ston verksamma som jag har, det är för tufft att dra runt det där året runt, säger ”Ludde”.

Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD

”Känns fortfarande i magen”

I oktober i fjol tog sonen Adrian över tränarrörelsen och hade det inte varit för sönerna Adrian och Dante, så skulle beslutet att lägga av kommit tidigare.

– Han (Adrian) är pigg och alert, väldigt intresserad och på hugget. Det var dags att lämna över till honom. Om Adrian eller Dante inte funnits med i bilden så hade jag lagt ner för sju-åtta år sedan, men Adrian var så taggad på det här så det är därför man fortsatt och hjälpt till att bygga för hans skull. Och nu kom ju Dante in i bilden också så det har funnits god anledning att fortsätta trots att jag ville lägga av för sju-åtta år sedan, säger Lutfi Kolgjini.

Trots sin rutin från att både köra och träna häst upplever Lutfi Kolgjini en stor nervositet när sönerna Adrian eller Dante kör lopp.

– Det känns fortfarande i magen, det ska jag inte sticka under stol med. Man tänker på alltihop, att det ska strula till sig, att det ska hända en olycka. Som pappa tänker man på allt det negativa som kan hända i ett lopp. Dante var ju med om en olycka 2015, det har man tänkt på mer än en gång.

Här kan du lyssna på senaste avsnittet av Solvalla Podcast. [Extern länk]

ARTIKELN HANDLAR OM

Trav