Larmet: Lågkonjunkturen hot mot SHL-klubbarna
Fyra av dem riskerar inte klara licenskravet
Publicerad 2023-09-12
Lågkonjunkturen, terrorhotnivån, elpriserna, räntorna och inflationen är oroande för SHL-klubbarna.
Det fastslår revisions- och konsultföretaget EY i sin årliga ekonomiska rapport för ligan.
”Det är faktorer som indirekt kan påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet framöver”, skriver bolaget i analysen.
Fyra av SHL-klubbarna ser i nuläget inte ut att klara det nya licenskravet som gäller från och med 2025.
Det handlar om Timrå (fem procent), Linköping (sex procent), Malmö (sju procent) och Örebro (åtta procent) som behöver komma upp i tio procent av klubbens totala omsättning i eget kapital.
Rögle kan också ses vara i riskzonen med en nivå på elva procent för närvarande.
”Aldrig varit större press”
De två senaste åren har licensnämnden hos Svenska Ishockeyförbundet valt att frångå kravet på eget kapital på grund av coronapandemin.
Från och med förra säsongen infördes en ny modell med krav i procent som ökas stegvis och 2025 ligger det på tio procent.
– Vi anser att pressen på klubbarna att prestera ekonomiskt kanske aldrig varit större än i dag. Coronapandemin satte hård press på klubbarnas finansiella stabilitet. Klubbar som inte klarar kravet i dag på eget kapital enligt den nya modellen bör tänka på framtiden redan nu för att kunna behålla sina elitlicenser, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.
2023 års krav på fem procent klarar alla klubbarna, 2024 års krav på åtta procent klarar inte de tre sämsta klubbarna ovan.
Terrorhotet påverkar ekonomin
Att terrorhotsnivån har höjts från tre till fyra kommer att ge effekter för klubbarna framöver.
Arrangörerna har ansvaret för säkerheten och kommer nu visitera alla åskådarna och ha ett förbud mot införande av större väskor.
– Ökad risk för terror i Sverige kan slå hårt mot idrotten ekonomiskt och bli kostsamt för klubbarna. Sedan har vi även osäkerhetsfaktorn och att publiken kanske tvekar nu om man vill gå på matcher så länge det ökade hotet råder. Det finns en risk för att den fina publikutvecklingen man haft med ett publikrekord vid fjorårets hockeysäsong nu avtar och därmed påverkar ekonomiskt, säger Carlos Esterling.
Oro som under pandemin
Det ekonomiska resultatet av SHL-säsongen 2022/2023 är bättre än den innan.
Mycket tack vare olika stödåtgärder och att publiken är tillbaka efter pandemin.
Grundserien slog nytt publikrekord med den totala publiksiffran på nästan 2,2 miljoner åskådare.
– Trots en stor publik och generellt hög beläggningsgrad på de flesta arenorna runt om i Sverige, möts vi av oron om lågkonjunkturen. Vilket även bekymrar klubbarna på ett liknande sätt som ovissheten under pandemiåren, säger Carlos Esterling.
Lägre vinst än tidigare
Sju av de 14 klubbarna redovisade ett negativt rörelseresultat, totalt negativt på 49,9 miljoner kronor vilket är bättre än föregående säsong.
Klubbarna gör generellt en lägre vinst än föregående år, det totala resultatet inklusive stöd och bidrag är plus 31,5 miljoner kronor.
Fotnot: Det är de 14 klubbarna från förra säsongen som har analyserats, alltså Brynäs som nu ska spela i Hockeyallsvenskan i stället för den här säsongens nykomling Modo.
