Wennerholm: Få städer kan fira som Mora
MORA. Välkomna tillbaka till SHL, Mora.
Det var ni värda.
Leksands starka insats hemma senast lovade en vändning av den här matchserien, men var uppenbarligen bara en sista dödsryckning.
Och sett över sex matcher var Mora det bästa laget.
Samtidigt kan jag se det som lite av gudomlig rättvisa att segraren i allsvenskan går upp och SHL-jumbon åker ut.
Det är oerhört sällsynt att det slutar så.
Men det är den modellen jag efterlyst länge, men på ett lite mindre krångligt sätt med direkt upp- och nedflyttning.
I den här sista matchen fick Mora snabbt 2-0 och spelade sedan på sin ledning, medan Leksand sedan visade upp den gren man är sämst på.
Att göra mål.
De reducerade visserligen till 2-1, men när Kevin Goumas fick åka in helt oattackerad framför Henrik Haukeland bara 46 sekunder in i tredje var den här matchen över. Det blev både 4–1 och 5–1 i tom kasse också, som för att poängtera skillnaden mellan lagen.
Jeremy Colliton utklassade Perra Johnsson
Det var inget snack om att rätt lag vann det här SHL-kvalet.
Mora vann med 4–2 i matcher och totalt 21-11 i mål. De har inget att be om ursäkt för.
Med små medel och stort hockeykunnande byggde de en lagmaskin som gick hela vägen. De hade en tränare i Jeremy Colliton som utklassade Perra Johnsson i coachkampen.
Nu hoppas jag att Mora firar det här hela natten, för få hockeystäder kan fira som Mora.
Jag vet, ty jag var här när laget gick upp senast 2004 och har väl inte hämtat mig än.
Det var också passande nog på en lördag och hela stan väntade in sina hjältar som kom med buss från Stockholm och segern mot Hammarby med 6-3 i kvalseriens sista omgång.
Det var många törstiga strupar både på spelarbussen och i Mora och när laget anlände var det kaos här i Smidjegrav Arena.
Hundratals människor halkade omkring på isen i lågskor och jag minns särskilt en som föll fyra, fem gånger innan han kröp fram till sargkanten, segade sig upp i stående och skrek:
– Byte!
Det är humor det.
Leksand kommer tillbaka
Leksand har ingen anledning att fira, men de kan inte säga att de inte var förvarnade. Klubben har nu spelat fem negativa kval som SHL-lag på 2000-talet och åkt ur varenda gång.
Men leksandfansen är luttrade. Leksand är motsvarigheten till Hammarby i fotboll. Det hör liksom till att åka upp och ner i seriesystemet och slitas mellan hopp och förtvivlan. Det är en del av charmen.
Det enda som är säkert är att Leksand kommer tillbaka.
Det gör de alltid på ett eller annat sätt och frågan är bara när, hur och varför. Ungefär som när de gick upp förra året och skrev hockeyhistoria i Miraklet Mot Modo.
Och de allsvenska klubbarna jublar naturligtvis. Nu spelar tre av SHL:s gamla storheter i allsvenskan nästa säsong. Leksand, AIK och Modo och det kommer naturligtvis att öka intresset för serien. Det är synd att de inte kan förhandla om sitt usla tv-kontrakt bara.
SHL vill ha sin tröghet i systemet, men jag undrar om det inte är på väg att bli ett större problem att det är så svårt att ramla ur, än för allsvenska lag att gå upp.
Med dagens och framförallt framtidens enorma tv-pengar kan vilken småklubb som helst etablera sig i SHL om ekonomin hanteras rätt. Klyftan även för småklubbar som Mora och Karlskrona blir enorm jämfört med de lag som ligger i allsvenskan när det nya tv-avtalet träder i kraft 2018–19.
Jag är för sportslig rättvisa, så jag tycker det är helt i sin ordning att Mora går upp.
De är nog inte lika nöjda...
Men jag tror inte de klubbordföranden som bildar sytrelsen i SHL är lika nöjda.
De står knappast och hoppar jämfota när de får vinka adjö till Leksand.
Det finns inget lag som dragit så mycket folk på bortaplan de säsonger de varit på tillfälligt besök i SHL. Och det finns inget lag om kan få sådana massor att vallfärda till Globen, Hovet, Scandinavium eller Löfbergs Arena.
Leksand kommer att vara saknad av varenda kassör i de övriga SHL-klubbarna.
Och hade SHL fått igenom sitt förslag om wild cards hade de säkert bytt ut Mora, Karlskrona och Rögle mot Leksand, AIK och Modo alla dagar i veckan.
Själv tycker jag det ska bli härligt att se dessa härliga nykomlingar spela i SHL nästa säsong. När de gick upp 2004 hamnade de mitt i NHL-lockuten och byggde ett av SHL:s mest stjärnfyllda lag.
De kan de inte göra den här gången. Men jag tror de kan överraska en och annan ändå.