Fram med blåbären – även Sverige har varit ett

Wennerholm: Jag har ändrat mig

avMats Wennerholm

HOCKEY

BRATISLAVA. Jag älskar blåbär.

Och framförallt deras fans.

Utan dem skulle VM inte vara den mål- och publikfest det blivit.

Inte ens Italiens 0–30 på fyra VM-matcher avskräcker mig.

Ja, nästan i alla fall. Det ska mycket till för det, säger många som känner mig och förmodligen har de rätt.

Men vilka målfester det varit i VM så här långt.

Som på den gamla sovjetiska tiden, eller när Brynäs var som bäst hemma i Sverige.

Ryssland färska 10–0 mot Italien, Danmarks 9–0 mot Storbritannien, svenskarnas 9–1 mot Norge och 8–0 mot Italien, Schweiz 9–0 mot samma italienare och Kanadas 8–0 mot Storbritannien påminner om förr.

Och märk väl. Det är bara Ryssland bland stornationerna som vunnit med de största siffrorna hittills.

De andra två är Schweiz och Danmark.

Men debatten är igång igen.

Är det för många blåbär i VM?

Ska de sämsta lagen kastas ut för att spetsa till turneringen?

Mitt svar:

Nej, nej och åter nej.

Fansen fanatiska

Jag har faktiskt ändrat mig där. För några år var jag beredd att starta korståg mot alla blåbärsnationer, innan jag sansade mig och såg verkligheten.

Det som gjort VM stort igen är alla dessa smånationer med sina fantastiska fans.

De som gör att det slås nya publikrekord i en turnering som många ansåg i utdöende för några år sedan.

VM är hetare än någonsin.

Slovakien kommer inte att slå något publikrekord, då de två arenorna är alldeles för små för det.

Ondrej Nepela Arena här i Bratislava tar in 9 033 åskådare under VM och Steel Arena i Kosice 7 430.

Men intresset har redan slagit arrangörernas förväntningar.

Halvtomt i Globen

Ta bara matchen Sverige-Norge här i Bratislava.

Det kom 8 850 åskådare och det var en fantastisk stämning på läktarna.

Sverige mot Norge i VM på hemmaplan i Stockholm 2012?

Det kom 7 770. Det var halvtomt i Globen.

Jag har till och med börjat njuta av de här matcherna mot blåbären i VM även om jag vet hur det slutar redan från början. Men att se William Nylander återuppstå med sina fem poäng (1+4) mot Norge kan ha varit en historisk vändning i hans karriär. Säsongens självförtroendeboost efter en tung säsong i Toronto.

Och går det åt andra hållet skrivs historia.

Det omöjliga händer ju faktiskt.

Foto: Mats Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Polens 6–4 mot storebror Sovjetunionen i hemma-VM i Katowice 1976 fick ett helt land att gå i segerrus i veckor. Och ännu tidigare för de polska spelarna verkar det som, då de föll med 0–12 mot Tjeckoslovakien dagen efter och var förvandlade till blåbär igen.

Vitrysslands 4–3 mot Tre Kronor i OS i Salt Lake City 2002 skapade nyårsstämning i Minsk och firas fortfarande som landets största seger.

Och USA:s unga collegegäng som la The Big Red Machine på rygg i Lake Placid-OS 1980, blev både dokumentärer och spelfilm och begreppet ”Miracle on Ice” var fött.

Tre händelser som skrivit in sig i hockeyhistorien och verkligen gynnat intresset.

Mot en vattenmelon

De drömmarna måste få leva kvar.

Ska hockeyn växa måste även blåbären få chansen.

Det är aldrig lätt att vara liten som Norge var mot Sverige och där den vanligaste rubriken i norska tidningar var ”FÖRÖDMJUKADE”. Storleksmässigt var det blåbär mot en vattenmelon.

Men skärs VM ner från sexton till tolv lag, eller till och med tio som det var förr, blir det mer av en exkluderande All Star-turnering än ett världsmästerskap.

Hockeyn har inte råd med det. En stor del av publiken stannar hemma.

För när VM går i här Centraleuropa strömmar alla till, hur chanslösa de än känner sig, och det är en större fest än när det spelas i stornationer som Sverige eller Ryssland.

Tjeckien 2015 har alla tiders publikrekord för ett VM, Tyskland och Frankrike (Köln och Paris) från svenska guldåret 2017 är god tvåa.

Och om publiken ändå kommer för att se sina favoriter få storstryk, så är det bra för intresset i stort.

VM har ju nästan alltid sett ut så här.

Mötte Sovjet

Finland var ju ett blåbär en gång i tiden. På 1960-talet var de lika långt efter Sverige som Norge är idag. Det blev tvåsiffriga segrar för Tre Kronor i många matcher i början, innan finländarna sakta men säkert började äta in försprånget.

Och så sent som 1981 förlorade Tre Kronor den avgörande VM-matchen mot Sovjet med 13-1 inför hemmapubliken i Scandinavium i Göteborg.

Då var det vi svenskar som var blåbär, i alla fall varje gång vi mötte det gamla Sovjetunionen.

Nu är ju toppen av hockeyvärlden ganska cementerad och få länder som är på väg upp på allvar.

Närmast är Schweiz som tagit sig till två VM-finaler de senaste sex åren.

Och Tyskland var i OS-final förra året och tvingade ett ryskt stjärnlag till förlängning.

Men hoppet måste få leva hos fler än så.

ARTIKELN HANDLAR OM