Pavlikovskys karriär räddades i Italien

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-18

”Lycklig som kan spela”

Rastislav Pavlikovsky har nu Hovet som hemmaarena.

Rastislav Pavlikovsky har spelat i sex svenska klubbar.

Men det kunde ha stannat vid fyra.

En allvarlig nackskada kunde ha stoppat karriären för två år sedan.

– Jag är lycklig som fortfarande kan spela, säger slovaken.

När Rastislav Pavlikovsky förra veckan debuterade i AIK-tröjan blev han historisk.

Då passerade han Modos Per-Åge Skröder i antal svenska klubbar, och blir därmed den utländske elitseriespelare som har representerat flest svenska klubbar.

Sjätte klubben

AIK blev alltså hans sjätte klubb, men det kunde ha stannat vid fyra.

Under VM i Schweiz 2008 spelade Pavlikovsky för Slovakien. Natten efter matchen mot

Finland som han märkte att något var fel.

– Jag låg och kunde inte sova och kunde inte känna min hand. Dagen efter gick jag till läkaren och sa att jag inte kunde spela, att jag inte kunde sova och inte kunde känna handen, berättar han.

Röntgades i Zürich

Slovakiens lagläkare hade ingen aning vad som var fel. Pavlikovsky hade inte märkt något under matchen mot Finland och hade ingen aning om vilken tackling som skulle ha skadat honom.

Han skickades till sjukhus i Zürich där han magnetröntgades. Då fick de svaret som var fel.

– Det var en disk i nacken som var bruten. De sa att jag behövde opereras, men att en operation skulle göra att jag aldrig mer skulle kunna spela ishockey, säger han, och fortsätter:

– Jag visste inte vad jag skulle göra. Där var jag, på ishockey-VM och alldeles exalterad. Och sen det där, läkaren som sa att jag aldrig skulle kunna spela igen. Det var tufft…

Räddningen fanns i Bologna

Men Pavlikovsky var säker på sin sak – han ville inte att karriären skulle vara över.

Efter en tid hittade han en specialist i italienska Bologna som lyckades bota honom.

– Jag vet inte exakt vad han gjorde, men han fixade det med ozon på något sätt och stack nålar genom nacken in i ryggen.

– Efter det fick jag vänta på resultaten. Men det fungerade, så efter sju månader fick jag spela igen.

”Bara siffror”

Efter ett två matcher långt gästspel i slutet av november förra året hamnade han i december i Örebro, och nu är han alltså på try out i AIK, hans sjätte svenska klubb. Det är alltså rekordmycket, men han lägger inte så stor vikt vid det.

– Det är bara siffror, säger han, och förklarar de många klubbarna med de svenska skattereglerna.

– Jag kommer alltid hit för sex månader. Jag skriver alltid på för sex månader, sedan måste jag stanna utanför landet i sex månader. Så när jag kommer hit i oktober-november måste jag hitta ett lag som behöver spelarna.

Att han trivs i Sverige råder det ingen tvekan om.

– Jag tycker om svensk hockey mest så det är därför jag föredrar Sverige. Har jag en chans att få spela här tar jag den.

Följ ämnen i artikeln