Frågan som splittrar finsk hockey
Publicerad 2017-09-13
Finska SM-liiga startade i helgen.
Efter en omgång är det stora snackisen – sparkade cheerleaders.
En debatt som sedan länge svalnat i Sverige.
– Det har inte varit en fråga för oss ens. Men jag kan inte se att det skulle förhöja hockeyupplevelsen, säger SHL:s vd Jörgen Lindgren.
På lördag brakar SHL i gång. I Finland drog landets högsta hockeyliga igång redan förra veckan.
Men efter den första omgången har inte de allra hetaste diskussionerna handlat om Joona Vuotilainens hållna nolla för Pelicans eller Jyps vändning från 0–3 till seger 4–3 mot IFK Helsingfors.
I stället har det rasat en debatt – om cheerleading.
”Kunde dansa mindre och jobba i serveringen”
Bakgrunden är att TPS Åbo valt att sparka de cheerleaders som alltid funnits på deras matcher tidigare.
Föreningen ville att de cheerleaders som stod i gångarna i hallen även skulle jobba med den nya serveringen direkt till folk på läktaren.
– Vi tänkte att de kunde dansa mindre och också jobba med serveringen. Men vi nådde ingen överenskommelse om det så nu blev det den här lösningen i stället, säger klubbens vd Mika Eskola till Ilta-Sanomat.
När tidningen skrev om förändringen blev reaktionerna översvallande. Flera hundra personer kommenterade artikeln inom några timmar och åsikterna gick våldsamt isär. Från att cheerleadingtrupperna är ett måste för ishockeyupplevelsen till att det inte finns någon som helst anledning att lättklädda kvinnor dansar i trapporna i speluppehållen.
Oavsett åsikt så är cheerleadingkonceptet en tydlig hockeykulturell skillnad mellan Sverige och Finland. I vårt östra grannland har elva av femton lag fortfarande cheerleaders på matcherna. Fyra av de elva lagen har aktiva cheerleaders som också tävlar i den växande idrotten medan övriga identifierar sig som dansare, skriver Ilta-Sanomat.
”Vädjar till svartvita hjärtan”
I Sverige är det en pausunderhållning helt förpassad åt sidan.
En titt i arkiven visar att Växjö Lakers 2011 var helt ensamma om att permanent ha cheerleaders på läktaren i högsta serien. Men nuvarande vd Stefan Hörberg menar att det inte är aktuellt längre.
– Jag tillträdde 2015 och det har inte varit en fråga vi har ventilerat, det har nog spelat ut sin roll, säger klubbens vd Stefan Hörberg.
SHL:s vd Jörgen Lindgren blir närmast ställd av debatten.
– Jag kan inte ens komma på att det har varit en fråga i svensk ishockey. Och oavsett är det en fråga för klubbarna när det kommer till evenemanget, säger han.
– Och oavsett vad man tillför evenemanget kan man säga att jag tror att det är otroligt viktigt att det tillför evenemanget något och att det är till för alla.
Känns det gubbigt?
– Det är inte en fråga för oss, det är inte i vårt arenaevenemang i dag. Som jag förstår det är cheerleading en tävlingsform som ökar i Sverige och ökar bland både killar och tjejer. Men jag kan inte se att det skulle förhöja hockeyupplevelsen, säger Jörgen Lindgren.
TPS cheerleading-kapten Satu Sarparanta hoppas dock få återvända till läktarna.
”Jag är ledsen över TPS beslut och vädjar till svartvita hjärtan: om ni vill se oss dansare i hallen i framtiden, gilla detta inlägg", skriver Sarparanta på Facebook och hoppas att supportrarna ska påverka TPS-ledningen.
Missa inte: 43 minuter exklusivt analysprogram – BARA om Färjestad
