2 tjeckiska stjärnspelare – 17 matcher – 53 poäng

”Det kan inte fortsätta så här, det är tokigt”

LINKÖPING. 53 poäng på 17 matcher.

Tjeckerna Jan Hlavac och Jaroslavs Hlinkas osannolika facit i Linköping.

– Det kan inte fortsätta så här, det är tokigt, säger Jan Hlavac och skakar på huvudet.

Det är blåsigt, grått och kallt i Linköping.

Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac står framför Cloetta Center och huttrar.

Fotografen är noggrann i sitt arbete och tjeckerna frustar och pustar lite plågat.

– Mycket är bra i Sverige, men vädret är ingen höjdare. Det är så mörkt hela tiden, säger Hlavac, ler lite och drar ned skateboard-mössan ännu längre ned på huvudet.

Hlavac är den som pratar bäst engelska av de båda och det är också han som är mest framåt.

Hlinka är lite blygare, pratar inte lika högt eller självsäkert och håller sig i bakgrunden. Troligtvis gillar han inte uppmärksamhet, egentligen. Det var därför som han ratade Frölunda på senvintern 2006. Hans moderklubb Sparta Prag, med en svåger som coach, lockade med en snyftvals och trots en ”gentlemen’s agreement” med Frölunda valde Hlinka att tacka nej till elitserien.

”Det var taskigt mot Frölunda”

– Jag kunde inte säga nej till Sparta, de hade problem på den tiden. Men det som hände var taskigt mot Frölunda, säger Hlinka.

Förutom att Hlavac tar för sig och är mer utåtriktad så är de båda lika på många sätt.

33 år.

Tvåbarnspappor med stort ­intresse för familjen.

Skolade i Sparta Prag.

Testat NHL.

Ödmjuk inställning, kanske inte så vanligt för tjeckiska hockeyspelare.

Hittills i elitserien har de båda krossat allt motstånd och 53 poäng på 17 matcher är ett fantastiskt facit. Lika utmärkande och frapperande är Jan Hlavacs 18 mål på 17 matcher.

– Jag är inte tokig. Det kan inte fortsätta så här. Går bara inte. Och jag har aldrig haft ett sådant här målsnitt någon gång, säger Hlavac.

Mycket skotträning

Hemligheten bakom Hlavacs målglädje är två saker, enligt honom själv:

– Jag har alltid haft starka handleder. Det är nog en förutsättning för att kunna skjuta bra. Det är precis som att en del tennisspelare har en bra serve och andra inte. Sedan har jag gjort mycket skotträning. Började med landhockey med tennisboll på gatan, säger Jan Hlavac som slutade skolan på gymnasiet för att satsa allt på hockeyn.

Ett lyckat beslut.

– Ja, det var det. Jag kommer nog att jobba runt hockeyn på något sett efter karriären. Vi får se i vilket land. Vi har sommarhus i Florida och där trivs vi jättebra, säger Hlavac och drar ned mössan ännu längre ned mot näsan.

Linköping har valt att sära på tjeckerna och placera dem i varsin kedja. I fjol spelade de ihop och kritiken var massiv mot dem att de bara passade till varandra.

Nu har Linköping två starka kedjor och det är bara i powerplay som Hlavac och Hlinka spelar tillsammans.

– I fjol var vi kanske bästa laget i grundserien, men föll i kvartsfinalen. Det har vi lärt oss något av. Sedan var det många matcher i fjol med Champions Hockey League och så, säger Hlinka.

Föredrar elitserien

Både Hlinka och Hlavac föredrar elitserien före ligan i Tjeckien.

Bland annat för rinkstorleken.

– Jag gillar att spela på stor rink. Blir mer ordnat spel, säger Hlavac.

Hlinka hänger på.

– Hälften av lagen i Tjeckien spelar på en liten rink och det är ett mer naivt spel där, säger Hlinka.

Både Hlinka och Hlavacs kontrakt går ut i vår.

Klubbdirektör Mike Helber analyserar tjeckernas chanser att fortsätta i Linköping.

– Hlinka är ganska flyttbar av sig, på grund av åldern på barnen och så. Där kan det bli KHL. Hlavac känns mer styrd av familjen. Hans barn går på engelsk skola och jag tror att han kan tänka sig något eller några år till i Sverige. Det ­beror på hur familjen mår, ­givetvis, säger Helber.