”Kommer bli saknad - men ihågkommen”

Uppdaterad 2014-11-07 | Publicerad 2014-10-29

ÖDESHÖG. Tårar, tända ljus, massor av minnen och flaggor på halv stång.

Ödeshög är ett samhälle i sorg efter att bygdens store son förlorat kampen mot cancer.

– Folk går hopsjunkna. Han fattas oss, säger Ulrica Axelsson, 46.

Utanför kommunhuset i Ödeshög vajar fyra svenska flaggor på halv stång. Nedanför ligger det en ljuslykta och en ros, med hälsningen ”Vila i frid kämpe!”. Inne i biblioteket ligger en kondoleansbok, bredvid två ljus och ett fotografi på Klas Ingesson. På bilden har han kepsen högt på huvudet och en prilla under läppen.

– Han kommer definitivt att bli saknad. Men ihågkommen, säger Elisabet Pantzar, turism- och näringslivsassistent.

Hon berättar historier om Ingessons jaktintresse, hur han och hennes man jobbade ihop som ungdomar och att han för några veckor sedan fick en spontanidrottsplats i Ödeshög uppkallad efter sig.

Flaggan på halv stång

Bakom skolan, där det också vajar en svensk flagga på halv stång, ligger Klas Ingesson Arena. Två tonårsgrabbar är där och trixar med bollen medan en yngre pojke står på andra sidan av planen och skjuter på ena målet.

­– Det är lite Klas anda. Man ska ha kul, röra på sig och lära av varandra, säger Elisabet Pantzar.

En annan plats som alltid kommer förknippas med Klas Ingesson är Vättervallen,

 Ödeshögs IK:s hemmaplan, där allt började för Ingesson. Den här dagen har en stor sten bakom ena kortsidan förvandlats till en minnesplats. Ljus är tända, bilder från Klas Ingessons karriär är uppradade och i en bok har personer skrivit personliga hälsningar. Simon Ericsson, 24, Rasmus Ax, 25 och Marcus Lantz är initiativtagare till minnesplatsen.

– Han var en stor ikon både för Ödeshög som samhälle och för klubben. Vi kände att vi ville hedra honom på något sätt, säger Rasmus Ax.

– Han är Mr. Ödeshög, säger Simon Ericsson. Ulrica Axelsson, 46, och hennes son Lucas, 17, är två av alla som kommit hit för att tända ett ljus och ägna några minuter till att minnas bygdens store son.

Kändes igen av alla i bygden

– Det är sorgens dag i Sverige och framför allt Ödeshög. Han tränade mitt och min brors lag för några år sedan. Alla kände igen honom och han var så trevlig, hälsade alltid. Det var hans storhet tror jag. Han var som vem helst, säger Lucas. – Jag kände inte Klas jättemycket, men jag jobbar på Ica och hans fru är inne och handlar rätt ofta. Så det klart att man känner till honom, säger Ulrica.

– En gång för några år sedan kom han infarandes på Ica och utbrast ”vad har ni gjort av posten”, säger Ulrica och skrattar. – Då hade vi flyttat den. Och ibland var han in och köpte snus. Hon fick beskedet att Klas Ingesson gått bort via en kollega på jobbet. – Visst, det var väl rätt väntat eftersom han har varit så sjuk, men det är en stor klump i magen ändå, och den sitter kvar. Jättejobbigt, säger hon.

– Hela dagen har det varit konstig känsla i kroppen och man har känt sig nedstämd. Det är en speciell känsla, säger Lucas. – Och det har varit en konstig stämning på stan. Svårt att exakt sätta fingret på vad, men kallt på något sätt, säger han och får medhåll från mamma Ulrica: – Ja, det märks i hela Ödeshög. Folk går hopsjunkna. Han fattas oss, säger hon