Kan bädda för ett maktskifte på sikt
Brenning: Tottenham spelade ut Arsenal
”En säsong kan inte radera ut ett 20-årigt arv”, sa Arsene Wenger inför London-derbyt mellan Tottenham och Arsenal.
Nej, men 146 sekunder kan avgöra en match som avgör en säsong som bryter en 22 år lång svit och det kan faktiskt på sikt bädda för ett maktskifte.
För vilka står i dag bäst rustade att skapa en ny 22-årig svit: Tottenham eller Arsenal?
Efter 2-0 i derbyt kommer Tottenham sluta före Arsenal i ligan för första gången på 22 år. Senaste gången var säsongen 1995 – när Arsene Wenger kedjerökte på japanska Nagoya Grampus Eights bänk och Stewart Houston tränade Arsenal.
Att det betyder mycket för Tottenhams fans, som sedan 2002 tvingats stå ut med att Arsenal-fansen dessutom firat St Totteringham's day (dagen på året då ”Spurs” inte längre kan sluta högre upp än Arsenal i tabellen), behöver knappast förklaras. Var det någon som mot förmodan tvivlade var det bara att lyssna på hemmafansens stolta sång när Arsenal spelades ut på söndagen.
För den här gången behövde ju hemmafansen inte ens vara oroliga under hemmaderbyt – som om de historiska betydelserna av matchen inte redan var nog dessutom var det sista någonsin på White Hart Lane. Tottenham dominerade från start med en uppställning där laget läst sönder Arsenals trebackslinje och skapade övertag efter övertag på kanterna.
Wenger hade inte räknat med det
Jag är inte säker på att Arsene Wenger egentligen var så besviken över den matchbilden. Fransmannen talade innan avspark om betydelsen av att skärma av Tottenhams gyllene triangel (Christian Eriksen, Dele Alli och Harry Kane) och halvvägs in i matchen hade Tottenhams målvakt Hugo Lloris slagit fler passningar är Alli och Kane tillsammans. Men Wenger hade inte räknat med att ”Spurs” övriga spelare skulle visa sig så överlägsna sina motståndare.
När Kane och Alli isolerades i mitten var det istället Kieran Trippier och Ben Davies som gång på gång kom till inläggslägen från kanterna, när Eriksen inte fick agera spelfördelare visade Victor Wanyama stora kvalitéer med boll och när Arsenal-försvaret inte var samlat var det underskattade Son Heung-Min som skapade fart och drev upp kontringar. Tottenham behövde inte Kane, Eriksen och Alli för att skapa målchanser men när chanserna väl var framvaskade dök trion upp som de klasspelare de är.
Eriksen och Alli missade öppet mål i första. Alli och Kane gjorde mål i andra. De var klasskillnaden även nu men de var inte ensamma om att vara det den här gången. Tottenham var det bättre laget. Det överlägset bästa laget.
I Arsenal var det som vanligt upp till Alexis Sanchez och Mesut Özil att skapa chanser. När de, likt Alli och Kane, blev uppätna av motståndarförsvaret blev Arsenal uppenbart handfallna i sökandet efter andra lösningar. Yttrarna Kieran Gibbs och Alex Oxlade-Chamberlain, som borde ha kunnat hitta ytor bakom Tottenhams offensiva ytterbackar, fick med ”Spurs” överbelastning på kanterna stora defensiva åtaganden som gick ut över deras offensiva förmåga.
Tottenham har ett bättre lag
Tottenham slog inte bara Arsenal – de spelade ut dem. De förtjänade sin seger och de förtjänar att sluta före lokalrivalen i ligan i år. Oavsett om de når Chelsea eller inte så blir säsongen 2016/17 ytterligare ett avklarat trappsteg på den tålmodiga vandring mot toppen som Tottenham gjort sedan 1995.
– Du kan inte säga att en säsong väger tyngre än den samlade tyngden av 20 år, sa Arsene Wenger innan matchen på frågan om en Tottenham-seger skulle innebära ett maktskifte de två rivalerna emellan.
Det har han rätt i men om vi ska blicka framåt i tiden istället för bakåt kan en intressant fråga lyftas: Vilken av de här två klubbarna har bäst förutsättningar att rada upp en ny 22-årig svit?
Tottenham står just nu med Englands bäste anfallare och mest spännande talang. Arsenals två bästa spelare är en tysk och en chilenare med snart utgående kontrakt på jakt efter fetare löner.
Arsenal är fortfarande en större klubb och har alla förutsättningar att med rätt agerande på transfermarknaden snabbt kunna äta upp försprånget Tottenham skaffat sig. Men när vi nu skriver Tottenham 2 – Arsenal 0 så är det med konstaterandet att ”Spurs” just nu har det bättre laget.
Med det – och ett arenabygge som redan bokstavligt talat är på väg att sluka White Hart Lane – så skapar det förutsättningar för att på sikt också kunna utmana Arsenal om titeln som den största klubben rivalerna emellan.