Fagerlund: Ett stormöte med allt att vinna

Frida Fagerlund

Ett stormöte med allt att vinna – och väldigt mycket att förlora.

Liverpool kan ta ett grepp om ligatiteln så stadigt att det vore sensationellt om de släpper taget.

För Manchester Citys del gäller det att se till så att den ens fortfarande finns inom räckhåll.

Det är nästan så att det krävs ett nyp i armen.

En höst senare är det här vi står, med ett stormöte som för en gångs skull faktiskt känns ända ut i fingerspetsarna. Den ena utmanaren kan utöka försprånget i tabellen till nio poäng, den andra vill se till att hänga med i titelracet överhuvudtaget.

Citys frejdiga offensiv mot Premier Leagues bästa defensiv. På 20 matcher har Liverpool släppt in totalt åtta mål, hälften så många jämfört med City och Chelsea. Dessutom har Alisson fått hålla nollan hela tolv gånger, med 2.3 räddningar per match. Hans landsman på andra sidan, Ederson, har ett snitt på 1.8 räddningar. Det är väl inte omöjligt att tro att någon av målvakterna kommer stå för ett eller flera matchavgörande ingripanden den här kvällen.

Men vem av dem har egentligen bäst skydd framför sig? Varenda vecka tjatas det hål i huvudet om Virgil van Dijks briljans och det är ju inte speciellt konstigt. Sedan 837 miljoners-mittbacken (en summa som allt mer sällan nämns med negativ klang, han var uppenbarligen värd varenda krona) anlände till Anfield har Liverpools taniga försvarslinje förvandlats till en näst intill orubblig mur.

Det stora frågetecknet

Med det sagt ställer Pep Guardiola inte ut några dussinspelare. John Stones och Aymeric Laporte (som förmodligen startar) är fortfarande ett av ligans absolut bästa mittbackspar och att Fernandinho är skadefri innebär både ett viktigt defensivt skydd samt ytterligare en dimension i det offensiva spelet.

Det stora frågetecknet finns ute till vänster. I Fabian Delphs frånvaro lär det vara Oleksandr Zinchenko som kliver in som ytterback, något som knappast får en att darra okontrollerat av rädsla. Det är inget fel på ukrainarens kvaliteter så länge han befinner sig högre upp i banan, men väl där glömmer han ibland bort att slänga en blick bakåt. Sätt Mohamed Salah på motsvarande kant och City-lägret kommer förmodligen svettas litervis.

Att matchbilden blir annorlunda kontra gäsp-mötet för några månader sedan kan vi nog räkna med. Den här gången finns det ingen anledning för City att lämna över initiativet till Liverpool, de måste vinna.

Det måste Guardiola få bukt med

Det är inte omöjligt att Jürgen Klopp återgår till sitt patenterade 4–3–3. Står hans spelare sedan emot de första 25 minuterna, den period då Citys offensiv oftast orsakar som mest huvudbry för motståndarna, kan de blixtsnabba kontringarna bli direkt avgörande.

För trots Pep Guardiolas försök att lägga över pressen på Liverpool (Klopp ansträngde sig sedan för att slänga tillbaka den till City) är det uppenbart att den regerande mästaren inte är bra på att hantera underlägen. Flera gånger under säsongen är det så matcher har förlorats, trots ett välfungerande spel. En oroväckande psykisk spärr för ett lag med en enorm högstanivå som Guardiola måste få bukt med.

Liverpool kliver in i den här seriefinalen fullproppad av självförtroende, med vetskap om att de kan skaka av sig en mäktig konkurrent en gång för alla. De kommer försöka avverka matchen på liknande sätt som de gjorde hela hösten 2018, sakligt och okomplicerat med en fläckfri defensiv.

Det enda som kan stoppa dem är ett hungrigt, kanske rent av bestialiskt, Manchester City som vill ha tillbaka sitt gamla renommé som ligans anförare. Lyckas de inte plocka fram den sidan under torsdagskvällen är titeln med all sannolikhet förlorad.