Så ska succén smitta av sig under EM

Patrik Brenning

U21-gänget tar med sig guldreceptet och sammanhållningen: ”Kommer fungera fantastiskt här också”

De var laget som erövrade europeisk fotboll och svenska folkets hjärtan.

Nu åker U21-hjältarna till Frankrike med sin fritidsledare ombord för att göra precis samma sak igen.

Visst känns det också som a-landslaget har lärt sig en hel del av deltagarna från Svenska fotbollförbundets sommarkollo 2015.

Mot en vitmålad vägg inne på AIK:s träningsanläggning Karlberg står Victor Nilsson Lindelöf med tom blick. Framför honom intervjuas lagkamrat efter lagkamrat av svensk media inför det svenska U21-landslagets avfärd till Tjeckien för EM-slutspelet.

Västeråskillen har precis kallats in som ersättare till skadade högerbacken Emil Krafth och han anländer som en superdolis. Så kall att han tvingas vänta tills Sam Larsson, Arber Zeneli och Robin Quaison intervjuats klart så att laget kan börja träna.

Det var sommaren 2015 och det är en kraftig underdrift att ett år senare påstå att mycket har hänt sedan dess.

Det var ett U21-landslag som dansade genom sommaren. John Guidetti spelade in spontana musikvideos framför Sportbladets kamera, färgade håret rosa och flörtade upp hela svenska folket i spagat. Med sig drog han en hel armé av svensk talang som erövrade Europa. Det var som en stor dansade fritidsgård på sommarkollo.

”Har hänt mycket”

Ett år senare sitter Victor Nilsson Lindelöf på en uteservering intill Humlegården i centrala Stockholm med en vit piké och en till tröja över armarna för att försöka skydda sig mot solen. Nu är det a-landslaget som kallat och fler U21-stjärnor har svarat.

Utöver Nilsson Lindelöf är John Guidetti, Oscar Lewicki, Oscar Hiljemark, Patrik Carlgren och Ludwig Augustinsson alla här. Till och med förbundskapten Håkan Ericson har fått en biljett till senior-EM i en roll där det i arbetsbeskrivningen ingår att likt en fritidsledare ha ett extra öga på U21:orna.

– Det har hänt mycket det senaste året. Först EM-guldet, sen tillbaka till Benfica och få spela matcher och visa upp mig. Jag har fått visa den spelare jag är, säger Nilsson Lindelöf.

Sedan U21-EM har den 21-årge försvararen inlett sin seniorkarriär med Benfica, John Guidetti till sist fått en stabil klubbtillvaro i Celta Vigo och Oscar Hiljemark både värvats till samt blivit en nyckelspelare i Palermo. Oscar Lewicki har spelat sig in i a-landslaget och Ludwig Augustinsson tippas snart ta nästa steg från FC Köpenhamn i ett Danmark där han hyllas som en av ligans bästa spelare.

– U21 var U21 och vi gjorde något stort som troligtvis kommer bli väldigt svårt att upprepa men nu är vi här på den absolut största scenen i fotbollsvärlden, säger Hiljemark.

Går det att jämföra känslan i U21 med den här inför EM?

– Ja, det kan man. Det är ju mästerskap och det är klart att känslorna påminner om varandra men sedan är det här ett seniormästerskap nu och såna saker skiljer. Men känslan i kroppen är liknande.

”Pontus Jansson hatade mig”

Samtidigt som spelarna har tagit stora kliv i sina karriärer sedan U21-EM har svensk fotboll ägnat sig åt att analysera framgången. Vad var det egentligen som gick så rätt? Hur kunde ett lag med på pappret trots allt så underlägsna spelare slå alla Europas bästa nationer? Vad ska svensk fotboll ta med sig från ungdomsmästerskapet i Tjeckien till senior-EM i Frankrike?

– Det är som vi pratat om tidigare: Lagsammanhållningen. Vi jobbade väldigt hårt för varandra och trodde till 110 procent på att vi skulle klara det. Det ger väldigt mycket när man har en stark sammanhållning i laget och tror på en själv, säger Nilsson Lindelöf.

Kanske har a-landslaget också lyssnat. När förlägret i Båstad summeras handlar mycket om just stämningen. Förbundskapten Erik Hamrén är mer avslappnad, gruppen mer sammansvetsad, Zlatan mindre diktatorisk och John Guidetti plötsligt en hyllad medlem av seniorgänget.

Annat var det för fyra år sedan när den unge bolltalangen tog sina första stapplande steg i seniorlandslaget. Det var tydligt att den frispråkige Guidetti skavde. Zlatan Ibrahimovic tillrättavisade anfallskollegan offentligt och Guidetti själv medger att han inte alltid är killen som rusar rakt in i folks hjärtan.

– Jag missuppfattas ofta i början. Pontus Jansson till exempel hatade ju mig. Vi hade mött varandra när jag spelade i Brommapojkarna och så hade vi lite groll. Han tyckte att jag var så jävla kaxig. Han hade läst om mig i media och vilket svin jag var och sådär. Sen träffades vi och nu är vi jävligt goda vänner. Han säger att ”du är inte alls så, allt du säger säger du med glimten i ögat. Du tar lätt på livet och är en fantastisk kille”. Nu umgås vi hur mycket som helst. Så har det varit med flera människor.

”Roligare sedan U21-killarna kom in”

Det var faktiskt samma sak i U21-landslaget en gång i tiden. På ena sidan stod den lätt präktige Oscar Hiljemark och följde varenda bokstav i protokollet. Från andra hållet red John Guidetti in med hög svansföring och en aura som hade vält hela Gislaved. Det var när förbundskapten Håkan Ericson lyckades förena de två krafterna som Sverige blev oslagbart. Frågan är om Erik Hamrén är på väg att göra samma sak nu?

– Jag känner att det är mycket kärlek här. Det är inte som i klubblagen man spelat i där alla spelar för sig själva. Här är det inte så och ska man vinna matcher måste man ha kärlek. Det har också blivit roligare sedan U21-killarna kom in. Det måste jag säga. Speciellt John har varit fantastisk. Både på och utanför planen. Han är rolig, säger Erkan Zengin.

Under uppladdningen till EM har det varit tydligt att Zlatan Ibrahimovic nu inte bara accepterar John Guidetti – anfallstalangen har till och med tagit en plats i gänget runt den väldige lagkaptenen. Utöver Guidetti har Zlatan också tagit fjärdeanfallaren Emir Kujovic under sina vingar samtidigt som han inför media hyllat Marcus Berg. Det känns faktiskt som att alla verkligen drar åt samma håll nu.

Sedan finns det självklart stora skillnader mot U21-EM. Bevakningen är en annan, öppenheten likaså. Det U21-landslag som aktivt använde media för att lyfta sig själva tvingas nu foga in sig bakom stängda grindar och svarta skynken. Det är lite mer allvar, lite med ordnat, lite tråkigare. Eller lite mer vuxen helt enkelt. Och det är kanske ofrånkomligt.

Stod i klacken 2013

För det är ju inte samma unga killar på sommarkollot längre. Ta Victor Nilsson Lindelöf som exempel. I dag är 21-åringen en etablerad mittback i en Champions League-klubb och konkurrerar om en startplats i mittförsvaret i EM. För ett år sedan var han U21-reserv på den för honom ovana positionen som högerback. I november 2013 bar han också en svensk landslagströja.

Då stod Nilsson Lindelöf i den svenska klacken när Sverige spelade playoff till VM borta mot Portugal. Den blågula toppen var densamma som nu men kompletterades då med en tvådelad halsduk, en svensk flagga på vänsterkinden och en stor uppblåsbar jättehand som Sportbladet delat ut till de svenska fansen.

– Det var inte så länge sen så det är lite konstraster. Men jag tycker om att följa landslaget och det har jag alltid gjort. Jag minns inte så mycket av själva matchen då men jag minns att jag var nervös och verkligen ville att vi skulle vinna. Jag hade fått tre dagar ledigt av klubben och det där var den första av dem så jag mådde bra med mina vänner och sjöng med ganska bra. De sånger jag kunde.

Om Victor Nilsson Lindelöf, tillsammans med Oscar Lewicki, konkurrerar om en startplats så väntas de andra U21-hjältarna få mer kompletterande roller. De är i Frankrike mycket för att se och lära – beredda om något skulle ske.

Försöker lära av Zlatan

Men det är kanske just där de också har som allra mest att tillföra.

– Vissa kommer spela mycket, andra mindre och vissa kommer inte spela alls men vi behöver allihopa. Vi behöver bra go på träningarna och stöttning inifrån för att en grupp ska fungera. Det var det allt gjorde i U21. Det funkade fantastiskt bra och det kommer fungera fantastiskt bra här också. Vi hade många spelare i U21 som inte spelade så mycket men var otroligt viktiga ändå. De var fantastiska vid sidan, stöttade alltid och gav den där energin. Det är det man får göra här nu, säger John Guidetti.

Visst finns det också en stor fördel i att ha en samling nyutexaminerade kollodeltagare med hopp om spel och drömmar om att erövra världen på bänken istället för en samling bittra veteraner som från sidan ser sin sista mästerskapschans glida dem ur händerna. Eller som John Guidetti uttrycker det:

– Det bästa med mig är att jag är inte klar än. Jag är inte mätt. Jag blir bara hungrigare och hungrigare. Jag vill ha mer, jag vill bli bättre och jag vill lära mig. Jag försöker ta in allting jag ser på träningarna, försöker lära mig av de bästa och varje gång jag ser Zlatan göra något försöker jag lära mig. Jag vill mer i mitt liv och jag vet att jag kan mer. Jag är bara på snacksen innan vi kommer till förrätten och jag är skithungrig.