Bank: Det här kan rimligen inte förvåna någon
Illojala spelare, interna stridigheter, otrygga anställda, havererade relationer i truppen.
AFC Eskilstuna är en ung klubb med mycket att lära sig, och det här är en första lektion som skakar om:
Man ligger sällan bättre än man bäddar.
Slitningar i AFC, problem att hantera arbetsmiljön i en klubb som gått över småklubbslik på sin väg till cupfinal och toppfotboll.
Som Edward Nortons rollkaraktär i filmen Fight Club skulle sagt:
I am Simon’s complete lack of surprise. Det här kan rimligen inte förvåna någon. Att en förening som vuxit så snabbt, gjort så mycket rätt (alldeles oavsett redskapen som använts – det är en enorm prestation att göra den här resan inom svensk elitfotboll) kommer också att ställas inför problem som är unika.
Unga, lågavlönade och med stora drömmar
Av de tretton spelare som startat fler än fem matcher för AFC i år har ingen, inte en enda, varit i klubben mer än två säsonger. Sju stycken kom 2019. Många är unga, lågavlönade spelare med stora drömmar om en karriär inom fotbollen, som investerat allt de har i den här Chansen, möjligheten att bli något, att kunna försörja sig på sin idrottspassion.
Nej, det behöver inte betyda att allt blir kaos. Men det är så att säga ingen självklar grogrund för harmoni och en trygg arbetsmiljö.
Jag satt själv på Tele2 Arena när AFC förlorade sin andra bortamatch i allsvenskan, mot Hammarby, en match som avslutades med att två Eskilstuna-spelare hamnade i öppet bråk om vem som skulle slå en frispark i bra läge.
– Det är inte en bra grej för klubben, erkände en skamsen Kadir Hodzic efteråt.
– En jävla barnslig grej, sa tränaren Nemanja Miljanovic.
Det var det, men det är också den sortens situationer som uppstår mer sällan i kollektiv som mejslat fram sin gemensamma identitet, sin sammanhållning och sina interna regler över tid.
Ryssholm har byggt snabbt
Robert Lauls avslöjande om miljön i AFC visar på fler saker som ”inte är en bra grej för klubben”. Det är inte en bra grej att spelare kränks av ledningen, det är inte en bra grej att unga spelare knuffas iväg på lånekontrakt till dysfunktionella klubbar i ex-Sovjet, det är inte en bra grej att man inte är välkommen på träningsplanen trots flerårskontrakt. Det är, för all del, inte en bra grej att situationen hamnat där att spelare känner sig så utsatta att de spelar in enskilda möten på band för att kunna bevisa vad som egentligen inträffat bakom stänga dörrar.
Alex Ryssholm har byggt snabbt, han har skapat en förening som måste uppfinna sina egna rötter eftersom de rivit upp de som fanns längs med resans gång. De var Athletic FC, de blev AFC United, de drog till Eskilstuna. De var från Solna, de flyttade till Husby, till Väsby, och hit. Jag har själv spelat för en liten klubb som kidnappats och lagts ner, en stor del av kritiken som riktats mot AFC och Ryssholm har jag en instinktiv sympati för – en annan del är bara reflexmässig och plump.
Inget fack i världen hade accepterat
Alldeles oavsett så innebär den där granskningen att AFC Eskilstuna är en klubb med mindre marginaler, med mindre utrymme att kliva snett. Alex Ryssholms ambitioner att göra gott går att köpa, Nemanja Miljanovic har jag känt sedan jag var i tidiga tonåren och hängde i Elfsborgs omklädningsrum. I Borås är det elakaste som någon någonsin sagt om ”Mance” att han ”är för snäll för sitt eget bästa”.
Men går det att försvara det här?
En snabb översättning: Du har en korttidsanställd kollega som visar sig vara lite obekväm och stökig, arbetsgivaren upplever sig ha problem med den anställde. Därför ställs hen inför sina chefer och inför två alternativ:
– Antingen säger du upp dig och får goda referenser av oss, så att du kan fortsätta ditt yrkesliv någon annanstans. Eller så krånglar du vidare, och då ska vi göra ditt liv väldigt, väldigt svårt.
Inget fackförbund i världen hade accepterat det utan att ta strid. Det finns ingen anledning för fotbollens arbetarkollektiv att tänka annorlunda.
Om AFC vill bli behandlat som alla andra i den svenska fotbollsfamiljen måste de sköta sig minst lika bra som alla andra. Att bedriva utpressning mot sina anställda är inte en jävla barnslig grej som kan viftas bort hur som helst.
Det är helt enkelt inte en bra grej för klubben.