Polisen: Vi behöver rannsaka oss själva

Deras svar på fotbollsrörelsens kritik

avAndreas Käck

Fotbollsrörelsen efterlyser ”bättre dialog”.

Nu menar polisen att de behöver rannsaka sig själva.

– Uppenbarligen har vi inte nått ända fram, säger Peter Nylind, som arbetar med supporterfrågor hos polisen.

Efter den senaste tidens infekterade konflikt om pyroteknik på svenska fotbollsläktare valde polisen i onsdags att publicera 19 frågor och svar på sin egen hemsida.

Publiceringen möttes av kritik från supporterhåll då den av vissa ansågs vara ”tillrättalagd”.

Sportbladet ringde upp polisens Peter Nylind för att få ställa egna frågor. Eller rättare sagt frågor vi noterat att supportrar velat ställa.

Hur ser ni på att fotbollsrörelsen så tydligt visat missnöje mot er strategi gällande pyroteknik?

– Vi tar seriöst på kritiken och försöker bemöta den genom att finnas i olika typer av forum och prata om det utifrån ett polisiärt perspektiv.

Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Djurgårdens fans protesterar mot polisen under derbyt mot AIK.

Tycker du att ni har en bra dialog med supportrarna och klubbarna i nuläget?

– Vi upplever att vi har försökt upprätthålla en dialog under den här perioden då det funnits olika uppfattningar gällande framförallt villkorsgivning och tillståndshantering. Sen är det ju så att vi i första hand vänder oss till klubbarna, och att de i sin tur sköter dialogen med supportrarna. Men det är uppenbart så att vi inte nått riktigt ända fram och att vi behöver förstärka den dialogen.

Flera klubbrepresentanter har sagt rakt ut att dialogen är dålig från polisens sida. Är ni självkritiska i det här?

– Ja, det är vi, för det är uppenbart så att vi har uppfattats på ett annat sätt – och då har dialogen helt enkelt inte varit tillräckligt bra. Där behöver vi rannsaka oss själva, säger Peter Nylind.

”Orimlig och oproportionell”

Polisen har under året jobbat aktivt med med en så kallad villkorstrappa (se faktaruta nedan) för att få bort pyroteknik från läktarna. Supportrarna har protesterat med banderoller och tysta tio minuter under matcherna och i tisdags gick Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Svensk Elitfotbolls (SEF) styrelser gemensamt ut och kritiserade polisens agerande i ärendet.

”Polisens nya strategi är orimlig och oproportionell”, skrev man i ett pressmeddelande.

Peter Nylind menar att det inte är fråga om någon ”ny strategi”.

– Vi har ingen ny metod vad gäller bevakning av allsvenska matcher. Den här villkorshanteringen, som varit föremål för mycket diskussioner, är heller inte ny. Den har funnits sedan 2016.

Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Malmös fans i protest under 2018

Från fotbollsrörelsen låter det som att åtminstone supportrar uppfattar det som att ni har en ny strategi?

– Inte under själva matcherna. Vi har ingen förändrad strategi eller taktik vad gäller själva genomförandet, utan vad det handlar om är frågorna som diskuteras inför matcherna, det vill säga villkorshanteringen.

Om inget har förändrats, är det inte märkligt då att kritiken blivit så massiv just nu?

– Fast min uppfattning är inte att kritiken riktas mot själva genomförandet under matcherna, utan mot villkorshanteringen inför dem. Hur vi resonerar med arrangörerna och vad vi kommunicerat ut för olika typer av villkor och åtgärder för att stävja brottslighet och ordningsstörning på själva arrangemanget.

På Twitter har ett antal supportrar på senare tid skrivit att det är er, polisen, de är rädda för på fotbollsmatcher, inte de som bränner bengaler. Hur ser ni på det?

– Det är självklart inget vi vill att de ska känna. Vi vill inte att det ska finnas någon slags farhåga för polisens beteende. Men jag skulle säga att under själva matcherna är det inte mycket som har förändrats alls den här säsongen, utan det har varit andra saker som diskuterats. Men ja, det har förekommit situationer tidigare som blivit ifrågasatta och det lär komma situationer framöver som ifrågasätts utifrån vad som hänt, vilken part som gjort vad och huruvida man agerat rätt eller fel – men det är egentligen inte föranlett av den diskussion som finns vid sidan av just nu vad gäller villkor och tillstånd.

Vad är det en konsekvens av då?

– Det kan jag inte svara på. Det finns folk som tittar på de specifika fallen och reder ut vad som hänt.

”Handlar inte om statistik”

Mycket av det här handlar om bengaler. Många har dock reagerat på att ni inte presenterat någon skadestatistik. Bengaler har ju funnits på läktarna i många, många år. Ni återkommer i era uttalanden till att bengaler ”är farliga”, men har ni någon statistik på hur många som kommit tillskada på grund av bengaler, säg de senaste tio åren?

– Nej, jag har ingen statistik att presentera. Det är möjligt att den finns någonstans och statistik är förstås väsentligt, men i grunden handlar inte det här om statistik, utan om det faktum att det är ett brinnande föremål i en folkmassa som är farligt. Hela Europas samlade bedömning kring offentliga tillställningar är ju att brandfarliga föremål i folkmassor bedöms så pass farligt att det är olagligt.

Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN

Nu återkommer du igen till att det ”är farligt”, men hur många har kommit till skada av bengaler på fotbollsmatcher i Sverige de senaste tio åren?

– Jag kan inte svara på det och i grunden är det inte det som är frågan. Det handlar om att ingen FÅR komma till skada. Vårt uppdrag som myndighet är att se till att idka de lagar och regler som finns och försöka se till att det inte händer något.

Fast om ni ingriper i försök att stoppa en bengalbränning så kan väl folk komma till skada om ni går in där med batonger. Blir det inte en konstig ekvation?

– Jag känner inte till något fall där någon kommit till skada utifrån att man ingripit mot bengaler, så det kan jag inte uttala mig om.

Om vi tar ett Stockholmsderby med 30 000 på läktarna och så säger vi att 100 av dem bränner bengaler. Det är 0,3 procent som i så fall begår en brottslig handling. Är det värt att ingripa då?

– Jag kan inte uttala mig om ”värdet”. Du ställer frågan på ett väldigt konstigt sätt. Vi har ett uppdrag att ha en process där vi försöker hitta förutsättningar för att det ska vara en säker, trygg och stämningsfull tillställning. Den processen är lång och den betyder att man försöker hitta lösningar för att komma tillrätta med brister eller till och med brott på läktaren. Och i den processen finns det olika typer av villkor som kan ställas av polismyndigheten för att underlätta för arrangören att klara av att hantera sitt evenemang.

”Flera feluppfattningar”

Det verkar finnas synpunkter på att det läggs mycket polisresurser på allsvenska matcher, men kanske inte lika mycket på andra stora evenemang, som festivaler, där det också begås brottsliga handlingar. Hur ser ni på den debatten? Varför är det ingen villkorstrappa på en festival?

– Fast där skulle jag säga att det finns flera feluppfattningar. Det läggs inte fler resurser på fotbollsevenemang med anledning av att villkor och tillstånd hanteras. Tvärtom ger det utrymme till att ta tillbaka polisresurser ifall man bedömer att arrangören klarar av sitt evenemang och kan hantera det på ett tryggt och säkert sätt. Då behöver vi inte ha poliser där. Och reglerna som gäller utifrån ordningslagen gäller på andra offentliga tillställningar också, inte bara fotbollsmatcher.

Foto: JESPER ZERMAN / BILDBYRÅN
Hammarbys supporterar protesterar i derbyt mot AIK

Du menar att ni inte har speciellt hög polisnärvaro på fotbollsmatcher?

– Vi har inte högre närvaro på fotbollsmatcher än vi haft tidigare i alla fall. Tvärtom har vi, när det faktiskt funnits en fungerande ordning och säkerhet, kunnat ta tillbaka polisiär resurs i och med att arrangören själva klarat av det.

Samtidigt skickade ni 76 poliser, 7 polishästar och 1 drönare till en match i Gävle som spelades inför tomma läktare? Varför?

– Det är en fråga som måste besvaras av den regionen som hanterat den. Jag kan inte svara på vad de gjorde för bedömning eftersom jag inte var inblandad.

Till sist, när allsvenskan drar i gång igen efter sommaruppehållet, kommer ni att fortsätta arbetet som ni gjort nu eller kommer ni förändra något?

– I grunden kommer vi fortsätta att, tillsammans med arrangörer titta på vad vi har att hantera. Vad är det för typ av tillställning? Har det funnits brister eller någon typ av brottslig verksamhet på läktarna och hur ska vi bemöta det? Allt det här ingår i en diskussion med arrangören, som i sin tur kommer med förslag på lösningar. Den diskussionen kommer vi fortsätta ha. Sen kommer det hanteras olika från fall till fall. Varje match är ett individuellt arrangemang, säger Peter Nylind.

ARTIKELN HANDLAR OM