Toivonens tvivel: ”Går verkligen det här?”

Per Bohman

MALMÖ. Ola Toivonen tvekade.

Fotbollsframtiden såg mörk ut för Malmö-stjärnan.

– Jag tänkte ”går verkligen det här?”, säger veteranen efter drömmålet mot AIK.

Ola Toivonen försöker samla tankarna.

Han är uppenbart rörd och har gått runt med blänk i ögonen sedan slutsignalen. Den svåra knäskadan från försommaren 2021 fick honom att tvivla. Skulle 35-åringen verkligen komma tillbaka till elitfotbollen?

– Jag är så glad. Det är nästan en tomhet. Jag är stolt över mig själv. Att jag kommit tillbaka från den här skadan i min ålder.

Mitt i resonemanget bryter lagkamraten Anders Christiansen retsamt in med en blixtsnabb kommentar:

– Håll käften, du är inte så gammal!

Toivonen ler brett åt dansken. Han hade inga svårigheter att smila efter sitt briljanta mål mot AIK. Veteranen dunkade in 2–0 på halvvolley med ett tekniskt högkaratiskt avslut precis före paus och stängde i princip matchen.

– Att stå här och göra mål en solig dag i påsk!

Du ser verkligen rörd ut?

– Man blir rörd när man går in på det lite mer på djupet. Det gör jag helst inte med er (journalister), det gör jag helst hemma. Men när man tänker på det mer så är det inte konstigt att man blir rörd.

Tvekade du på om det skulle gå efter skadan?

– Ja.

Oron: ”Var inte muntert”

Hur var det?

– Inte muntert. Men jag pratade med mycket folk runt omkring mig men också i klubben. Med rätt metoder och rätt träning skulle jag kunna komma tillbaka, säger han och fortsätter:

– Jag kände snabbt hur bra knät reagerade i december och januari. Jag kände att kroppen blev starkare.

Värst mådde han av naturliga skäl direkt efter skadan.

– Jag tvekade mest innan operationen och precis när skadan kom. Jag tänkte ”ska det här verkligen gå?”, men det gjorde det.

”3–0 och en galaföreställning”

Han visar djup tacksamhet åt de som hjälp honom under den långa skadefrånvaron.

– Jag vill visa uppskattning till alla som hjälpt mig. Min fru har hjälpt mig mentalt, mina barn. Alla som har tränat mig.

Toivonen kom in som offensiv mittfältare när Erdal Rakip klev ut skadad i slutet på första halvleken. Bortsett från drömmålet stod 35-åringen för en stabil insats där han värderade situationerna klokt.

– Det viktigast är att jag hittar ytorna. Jag kan röra mig till rätt ytor och är farlig där. Allt med bollen finns fortfarande kvar känner jag.

Till sist: 3–0 mot AIK. Hur mår man då?

– Jag ska inte ljuga... det känns bra. Det förväntas av oss i Malmö att vi ska vinna. Sedan att det blir 3–0 och en galaföreställning när man ser till resultatet. Men vi måste höja oss ännu mer för vi slår av på takten efter en timme. I den bästa av världar vill vi äga bollen i 90 minuter.