Vinterstudion har en plats i folkhemmet
Leifby: En redan stark uppställning kryddas med Anja i vinter
När alla fantastiskt stora och makalöst viktiga fotbollsmatcher väller in över oss var och varannan vecka ska det bli skönt med en sketen masstart från Toblach.
Vinterstudion måste vara SVT:s mest lyckade koncept sedan Tipsextra.
Om Lars-Gunnar Björklund var den som tog den engelska ligafotbollen till Sverige (med Tipsextra 1969) så får vi räkna den förre tv-sportchefen Albert Svanberg som ”Vinterstudions” fader.
Idén att knyta ihop olika vintersporträttigheter med en studio växte fram när SVT, för sex-sju år sedan, fick allt tuffare att hävda sig på rättighetsmarknaden.
Helg efter helg tittar en miljonpublik in i André Pops kåta.
Konkurrenterna har förundrats, försökt köpa sönder paketeringen och, på senare tid, kopiera upplägget.
Jag ger mig fan på att SVT skulle kunna byta ut skidskyttet mot pimpelfiske och backhoppningen mot snöskottning – och ändå locka en tittarskara i miljonklassen.
Det är intressant att fundera kring hur det kommer sig.
Förmodligen handlar det om en förening av flera olika element.
SVT har en rutin ingen annan svensk tv-kanal kan mäta sig med, de har sänt sport sedan 60-talet och man lämnar inte en gammal kär vän, oavsett hur mossig eller trött hen blir.
Det ligger i människans natur.
Förtroendet som byggts upp är näst intill orubbligt.
Med redan vid OS 1988
De reklam- och avbrottsfria sändningarna är förstås en bidragande orsak, det är aldrig bråttom och det finns alltid gott om tid, men det som väger tyngst är kunnandet och erfarenheten.
På annan plats i dagens blaska kan ni läsa en längre intervju med ”Popsen”, men jag lyfter gärna fram ett par andra.
Jacob Hård kommenterar längd, Christer Ulfbåge skidskytte, Björn Fagerlind alpint.
Den trion har refererat vintersport så länge jag kan minnas.
Hård och Ulfbåge kommenterade längdtävlingarna i OS i Calgary redan 1988.
Finns det någon i dag aktiv fotbolls- eller hockeykommentator kvar från den tiden?
Stafetten, då Gunde Svan åkte efter Torgny Mogren i spåret och vrålade ”upp till sista backen, du får vila sen”, är ett av de bästa vinterolympiska minnena jag har.
Flera av Vinterstudio-profilerna utstrålar dessutom friluft och skidåkning.
Även om jag själv inte åker skidor eller vandrar i skog och mark så får jag leva ut lite friluftsliv genom SVT-gänget.
Hård, Blomquist, Karlsson, Elofsson, Grenemark, Hermundstad och de andra (inte Ulfbåge, han ligger kvar i sängen och tar ett morgonbloss) har nästan alltid varit ute och ”känt på spåren”, ”pumpat mjölksyra”, ”ätit snö”.
Ambitionen stärker trovärdigheten som stärker konceptet.
I år har man dessutom armerat sin trupp med Anja Pärson.
Årets värvning
Eftersom jag satt och käkade fågelfrön på Ramón Sánchez Pizjuán i Sevilla förra helgen missade jag hennes debut, men några av mina privatspanare har berättat att den var kanon.
Hon har alla förutsättningar att bli årets värvning inom svensk tv-sport.
Sen har vi det här med fikat.
Om våra förfäder var jägare-samlare så har vi kommit att bli ett fikande folk.
Vi har våra fik, fikaraster och fikarutor.
Ingen kan fika som vi.
Det är mörkt och fuktigt nu, vi går helst inte ut alls, och i ett fikaperspektiv ger vintersportsändningarna den perfekta ljudkulissen.
Det är något otvunget och fridfullt över sorlet av en kobjällra, Stig Strand eller en ensam skidåkares ihärdiga stakande ute i skogen.
Så – ska det vara mjölk eller socker till kaffet?
HÄR ÄR TV-VECKANS…
NEJ!
Champions League-gruppspelet närmar sig sitt slut och precis som i ett VM-slutspel är åttondels- och kvartsfinalerna turneringens bästa del. Dessutom lär Europa League bli en sjuhelvetes turnering efter jul och nyår. TV4 sitter på rättigheterna och erbjuder ett billigt alternativ. Med lite flyt ansluter Chelsea, City och Celtic till en redan hetsig skara (Liverpool, Inter, Napoli, Atletico Madrid, Lazio, Tottenham med flera). Det är bara att tacka och ta emot.
NEJ! JA!
Efter anropet ”Broadsword calling Jens Lind” i förra veckan angående ett tv-dokument över Råsunda fick jag det här svaret: ”Ken Olofsson speaking – over”. Dan före dan sänder SVT hans berättelse om Sveriges mest kända idrottsarena. Ken Olofsson är en lysande berättare och det finns förstås en styrka i att få historien berättad av någon som faktiskt varit med om det själv, där och då. Fotografen Roger Persson och mästerredigeraren Dennis Videmyr ackompanjerar.
TILL SIST
Såg ni tifot på Råsunda i torsdags? SÅG ni tifot!?