Gymnastikföreningen larmar: ”Det är farligt – barnen slutar”

Publicerad 2018-12-20

En basketförening lägger ner sina seniorlag i brist på träningstider, en fotbollsklubb får sina planer överbyggda med bostäder – och problemet finns i de flesta sporterna.

I gymnastik råder det brist på utrustade hallar i hela Sverige.

– Det hade självklart varit lättare, om man slapp stå typ på varandra, om det fanns mer yta, säger Brommagymnasternas Emma Frändén, 18.

Det råder brist på idrottsanläggningar i hela Sverige. I Riksidrottsförbundets kommunundersökning svarade hälften av landets kommuner att man fick tacka nej till barn som ville börja idrotta, eftersom det saknas plats. Samtidigt visar forskning hur barns fysiska aktivitet minskar och stillasittandet ökar – något som leder till mer ohälsa bland befolkningen och eskalerande kostnader för samhället.

3,2 miljoner människor i Sverige är engagerade i idrottsföreningar. Trots det är idrottsanläggningarna få och eftersatta på många håll. Fotbollsplaner byggs över med bostäder, gymnastikhallarnas träningsmiljö är osäker och ishallar är i så dåligt skick att de måste rivas. Värst slår bristen mot storstäderna. När städerna växer har idrotten hamnat i skuggan av andra mer lukrativa byggprojekt, i synnerhet bostäder. Nu larmar både forskare och idrottsföreningar om att notan för samhället kan bli dyr i framtiden.

Sportbladet har i sin granskning gjort nedslag i sex av Sveriges största sporter: fotboll, gymnastik, simning, basket, handboll och ishockey, för att se hur anläggningsbristen drabbar idrotten.

Emma Frändén, 18, gymnast.

”Lättare att slippa stå på varandra”

Emma Frändén är 18 år och går på sista året på gymnasiet med inriktning på gymnastik. Hon tillhör Brommagymnasterna, en av många gymnastikföreningar runt om i Sverige som har köer till verksamheten.

– När jag var mindre var det några som slutade för att vi hade ganska dåliga hallar. Men nu är man motiverad, då lever man bara med hallen. Man får ta det som det är. Men det är självklart inte de bästa förutsättningarna för oss.

För gymnastiken är ett stort problem avsaknaden av utrustade specialhallar. Det gör att många grupper får dela på träningstiderna.

– Problemet med att vara så många lag i samma hall är att vi får uppstyrda träningsdelar. Vi kan inte komma till träningen och säga ”i dag vill vi fokusera mer på det här”, utan vi måste följa ett schema för att lagen ska få exakt lika mycket tid på varje redskap.

– Och sen hade självklart varit lättare, om man slapp stå typ på varandra, om det fanns mer yta, säger Emma Frändén.

”Vi kan inte erbjuda dem plats”

Niklas Butén är landslagsgymnast och tränare för Brommagymnasterna. Han har följt hallbristen på nära håll under lång tid. När de två specialhallar i Stockholm nyttjas till max får Brommagymnasterna använda vanliga skolidrottssalar för att gymnasterna ska kunna träna.

– Vi har väldigt många som vill in i hallarna. Vi har jättemånga gymnaster i kö, som vi inte kan erbjuda plats. Det är säkert en hel del talanger och ungdomar som väljer bort gymnastiken.

– Det är ju dubbla och trippla rotationer som gymnasterna ska göra. Om man ska göra det på en vanlig tjockmatta som inte är anpassad för deras avancerade nivå, då blir det farligt.

Niclas Butén tror att det finns flera anledningar till att gymnastiken släpar efter med utrustade anläggningar.

– Det är svårt för oss. Vi är ingen sport som syns i media, och vi har inte så mycket manliga idrottare. Så då tror jag vi väljs bort lite mer.

Problemet värst i storstadsområdena

När Sportbladet genom förbundet frågar alla gymnastikdistrikt om tillgången till hallar kommer rapporter från föreningar över hela landet om långa köer och bristfällig utrustning.

– Ett stort problem för gymnastiken är att många hallar är ”nakna” och anpassade för bollidrotter. Den nödvändiga utrustningen saknas helt enkelt, säger Daniel Glimvert som är anläggningsansvarig på Svenska gymnastikförbundet.

Forskning om svenska barns hälsa visar att bara 22 procent av flickorna når upp till den rekommenderat dagliga fysiska aktiviteten. Värst är det för flickor i gymnasiet, som sitter stilla tio timmar om dagen i snitt.

Gymnastiken har växt de senaste åren och är nu Sveriges näst största idrott sett till antal utövare, för tjejer som är mellan sju och tjugo år. Totalt är över 200 000 tjejer aktiva utövare av gymnastik. Men ändå slutar många i tonåren.

– Hallbristen påverkar framförallt våra lite äldre utövare. Gymnaster i åldrarna 12-18 riskerar att sluta med gymnastik, de får inte de träningsmöjligheter som de behöver och kan inte fortsätta utvecklas, säger Brommagymnasternas verksamhetschef Maria Sjöholm.

Niclas Butén, tränare.

– Många slutar när de ska gå upp i nivå. För då behövs mer utrustning, och om man då ska träna i en vanlig idrottshall, då ökar skaderisken. Det blir inte säkert helt enkelt, säger Niclas Butén.

Tränar klockan sex på morgonen

Svensk basket driver en satsning mot att bli Sveriges mest tillgängliga sport. Målet är att bli den idrott som växer mest till 2020. KFUM Central Basket, som håller till på Norrmalm i Stockholm, är inget undantag.

– Vi vill ju växa, för det finns ett tryck. Det är många som skulle vilja börja spela basket. Och nu har hallbristen slagit i taket. Nu fyller vi ut grupperna och tränar sex på morgonen, säger föreningens ordförande Svante Bengtsson.

För några månader sedan tvingades föreningen lägga ner sina två seniorlag. Det fanns inte tillräckligt bra hallförutsättningar för att bedriva verksamheten.

– Stockholm är ingen bra idrottsstad. Idrotten har inte varit prioriterad i Stockholm. Norrmalm som vi verkar i har lika många invånare som Gävle eller Borås, men det finns ingen fullstor hall. Det finns ingen simhall eller elvamannaplan. Sen kan man säga ”ni är en del av en större stad”, men de här 75 000 invånarna behöver också idrotta.

– Det är bara bostäder, bostäder, bostäder.

”Kan hindra ett par bilbränder”

Är det inte bra med bostäder då?

– Jo, det är det. Men nu har tillräckligt många tagit upp det här tillräckligt många gånger. Barn far illa, barn får inte vara med i verksamheten och rör sig inte tillräckligt mycket.

Föreningen tycker att politikerna rankat anläggningsfrågan lågt under en lång tid, vilket fått stora effekter på verksamheten. KFUM Central har lagt fram förslag för nya hallprojekt som negligerats av Stockholm stad. Nu hoppas föreningen att det senaste förslaget om ett nytt idrottscenter ska gå igenom.

Svante Bengtsson och Victor Sundquist på KFUM central.

– Vi förtjänar en bättre behandling av det politiska styret, av staden. En större bit borde gå tillbaka till dem som lägger ner sina liv i det här ideellt. Som håller ungarna borta från gatan. Om vi kan bygga ett idrottscenter i Norrtull, kanske vi till och med kan hindra ett par bilbränder i Husby. Får du en hajp kring idrotten, så kommer du undvika en massa med skit, säger Svante Bengtsson.

Fotbollsplaner blir bostäder

Fotbollen är Sveriges största sport och har över en miljon utövare. Men storstadsområdena lider av brist på anläggningar. I Stockholm menar förbundet att staden saknar 27 fullstora fotbollsplaner för att täcka behovet till 2022. Staden menar däremot att det bara behövs 11 nya planer.

– Alla är överens om att barns idrottande är viktigt. Men att verkställa var barnen ska vara någonstans… Det finns ju massor med yta, och man säger ”ja men det kanske kan bli något där, i framtiden”. Men så säger man så i 10-20 år. Under den tiden skulle man väl kunna göra något av ytorna istället, säger Robin Johansson som är anläggningsansvarig på Stockholms fotbollsförbund.

– Man väljer bort nya ytor på nåt vänster. Förra året skulle man bygga fem nya ytor i Stockholm, och resultat blev en niospelsyta. På hela året.

Stadshagens IP, där fotbollsklubben Karlbergs BK håller till med sina 1000 medlemmar, ska byggas över med bostäder. Ännu har klubben inte fått någon ny plats att hålla till på.

Politikerna föreslog Fredhällsparken. Något som varken klubben eller boende i närområdet tyckte var en bra idé.

En plan – för tusen spelare

– De ville placera en liten bollplan i en parkyta. Men det projektet skrotades. Det är lätt att hitta en plätt och lägga lite konstgräs. Men det finns mycket restriktioner på hur man ska göra det. Och vi kan inte flytta hela vår verksamhet till en bollplan i en park, säger Pelle Brädefors som är klubbchef i Karlberg.

Stadshagens IP har också områdets enda uppvärmda fotbollsplan, vilket gör att klubbar utifrån kommer dit för att träna på vintern. Det innebär att Karlbergs BK står nästan helt utan träningstider.

– Det rasar in lag här under vintertid. Då får vi en sjuspelsplan kvar för att ombesörja 1000 spelare, säger Pelle Brädefors.

– De yngsta barnen får träna i en liten gymnastiksal. Där ska 25 sexåringar trängas. Man kan ju förstå hur stökigt det blir. Och vi tappar utövare. Det går inte att bedriva någon kvalitativ verksamhet. Med all säkerhet så slutar många barn på grund av det här, förutsättningarna är för dåliga.

”Bättre bygga ut det befintliga”

Ordet ”idrott” finns i dag inte inskrivet plan- och bygglagen. Kommunerna har själva ansvar att planera in idrottsanläggningar i bostadsområden, något som gör det möjligt att exploatera nya bostadsområden utan att bygga vare sig fotbollsplaner eller idrottshallar.

Dessutom finns det restriktioner på var och hur man kan bygga en idrottsplats med avseende på närområdet. Karlbergs BK menar att det är bättre att bygga ut befintliga idrottsplatser, som redan har en anpassats till sin omgivning.

– Vi säger ju: bygg ut Kristinebergs IP. Där skulle vi kunna vara. Då får man väl ta bort några planerade bostäder runtom i stället.

Men det finns en konflikt där också, mot att göra det?

– Det vet jag inte. Vi får liksom inget svar, vi kommer aldrig fram i bruset till politikerna. Det bottnar någonstans i en politisk ovilja att ta i problemet. Det är ett samhällsproblem. Sen att vi hamnar i det här akuta läget, drabbar ju främst barnen. Vi har stora köer till vår
verksamhet. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå: det går inte ihop. Och vi lever ju i limbo här, vi vet inte ens vad som händer i morgon.

”Jag blev ganska chockad”

De politiska partierna är medvetna om att det råder en brist på idrottsanläggningar i Sverige. Men det råder delade meningar om vad man kan göra åt det på ett nationellt plan. Och förståelsen för problemets storlek släpar efter.

– Jag blev ganska chockad över hur alarmerande bristen är. Särskilt storstäderna präglas av en oerhörd anläggningsbrist, vilket får effekter som är mycket allvarliga. Dels handlar det om idrott på obekväm tid för unga människor, men också en otrygghet i att barnen ska behöva åka långt för att delta i idrottsaktiviteter, säger Lawen Redar, gruppledare i Socialdemokraternas kulturutskott.

Skicka in dina tips om anläggningskrisen i Sverige, hur ser det ut där du bor?

  • 21 dec 2018

    Stockholm Stad bör satsa på en stor multiidrottsanläggning vid Sthlm universitet likt IKSU anläggning i UMEÅ där bredd och elitverksamhet kan träna och spela vattenpolo/simning/simhopp, bollsporter, racketsporterna , beachvolleyboll, klättring , gym mm!

    Claes

    Sebastian Parkkila
  • 21 dec 2018

    Simhallen i Mölndal gick sönder vilket gjorde att simklubben fick åka runt i hela Göteborg i 6månaders tid. Tillfällig lösning är gjord men problemet har kommun veta sen 2006 men bara tror att "upprustning" hjälper. Det har drabbat föreningsverksamhet, allmänhet samt simkunnighet i skolorna som simmade där.

    Anonym

    Sebastian Parkkila
  • 21 dec 2018

    Kan det vara så att de (flesta) som blir politiker sällan eller aldrig själva har utfört en idrott på riktigt, utan helre redan som unga satt i kommittéer av olika slag, och därför inte förstår idrottens värde för folkhälsan, för integrationen och för att hålla barnen borta från stökigheter. Exemplen från Kungsholmen visar på total brist på förståelse för vad de barnfamiljer - som politiker försöker få inflyttade - efterfrågar. De flesta politiker har en inställning att göra ett schysst jobb, men när det gäller detta har de gått helt snett. Vilket parti blir först med en idrottsprofil?

    Thomas

    Sebastian Parkkila
  • 21 dec 2018

    Är inte enbart en fråga om antalet hallar heller. I många kommuner används hallarna till andra event. Mässor, konserter, stå-upp shower etc. Då åker idrotten ut. Gissar på att tusentals ungdomar missar sin träning varje dag i Sverige pga detta.

    Henrik

    Sebastian Parkkila
  • 21 dec 2018

    Jag blir så upprörd att politikerna inte tar tag i problemet med idrottsytor/anläggningar i Sthlms innerstad! Att ungdomar får möjligheter att idrotta är otroligt viktigt för samhället i stort. Skärp er politiker! Om något parti skulle profilera sig i idrottsfrågan lokalt skulle dom få min röst omgående

    Jocke M

    Sebastian Parkkila

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.

Följ ämnen i artikeln