Karin Torneklint slutar som förbundskapten

avMats Wennerholm

Foto: Bildbyrån

OSTIA. Karin Torneklint var inte bara den första kvinnliga förbundskaptenen i friidrott.

Hon är också den som suttit längst när kontraktet går ut nästa sommar.

Nu berättar hon för första gången att det inte blir någon fortsättning.

– Nej, det blir det inte. Jag tror inte ens det vore bra om jag blev kvar. Jag tror det behövs en person som kan komma med ny energi och inspiration, säger Karin.

När hennes kontrakt går ut efter OS, EM och Finnkampen nästa år har hon suttit i åtta år.

Längre än någon annan svensk förbundskapten.

Hon tog över som den första kvinnliga förbundskaptenen i friidrottens historia inför säsongen 2013.

– Ja, jag vet att jag var den första kvinnliga förbundskapten i friidrott i hela Europa. Kanske i världen. Men där är jag inte helt säker, säger hon.

Karin hade varit framgångsrik som coach och tränare i många år innan hon fick jobbet.

Hoppas att hon har inspirerat kvinnor

Mest känd för att ha tränat tvillingarna Susanna och Jenny Kallur.

Och hon hoppas att hon inspirerat fler kvinnor att satsa på ledarroller i framtiden.

– Ja, jag har i alla fall visat att det fungerar och går och jag hoppas att jag inspirerar andra att våga ta chansen. För det är ett fantastiskt roligt jobb.

Ja, speciellt nu inför ett stundande VM i Doha, där Karin just nu samlat landslaget på ett förläget i italienska Ostia.

Ett landslag som andas optimism och som har två stora guldhopp i Daniel Ståhl och Armand ”Mondo” Duplantis.

Så var det inte när Karin startade.

Lyft svensk friidrott

Då var svensk friidrott inne i en svacka, OS i Rio var ett av Sveriges sämsta genom tiderna och bland det första hon fick i knät när hon tillträdde var ett dopningfall.

Det var Marocko-födde Adil Bouafif som avslöjades som epo-dopad 2014.

– Ja, vissa frågor har varit tunga och det är framförallt de här dopningärendena. De är otroligt jobbiga och stressande på alla sätt och jag funderar hela tiden vad kan jag göra mer. Ändå landar vi inte riktigt. Det är motigt Jag lägger väldigt mycket tid på det.

– Vi har ju många som inte kommer från Sverige och vi jobbar hårt tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF) och inser att vi har problem. Det senaste är att vi ska ta fram material på andra språk för att alla ska förstå de instruktioner och system som gäller.

Det senaste stora dopningärendet var Meraf Bahtas tre missar i vistelserapporteringen. Ett regelbrott som gav ett års avstängning och som till stor del berodde på svårigheter att förstå rapporteringssystemet.

Det är en del av det stora jobbet bakom kulisserna.

– Ja, att ta ut ett lag till VM är ju lätt och uppmärksammas mycket, men det man gör egentligen är allt som inte syns. Hela administrationen. Jag är också ansvarig för de fem våra fem centra för prestationsutveckling. Bland annat det för våra kastare i Växjö och alla kan nu se hur mycket det har gett. Där har vi haft en fantastisk utveckling. Även om det är långt ifrån min egen förtjänst.

Ditt största ögonblick, då?

– Jag tror inte jag har haft mitt största ögonblick än.

Kan få uppleva medaljregn

Nej, med två absoluta världsstjärnor som Mondo och Ståhl och både ett VM och OS inom en niomånadersperiod så lär hon vara rätt ute i den analysen.

En förbundskapten i friidrott blir aldrig stor utan stora aktiva. Det gäller att ha rätt tajming och vara ansvarig när de stora stjärnorna dyker upp.

Nu ser Karin ut att få en fantastisk avslutning på karriären.

– Ja, jag har väl inte haft någon del i att de två blivit så framgångsrika, men jag kan se till att de trivs varje gång de är med i landslaget. Och det är jag väl mest stolt över. Att vi fått ett landslag där alla trivs ihop och väldigt många har chans på finalplatser.

Och när allt är över nästa sommar?

- Då kommer jag att längta efter en lång semester.

ARTIKELN HANDLAR OM