Mats Wennerholm: Det är åt helvete
HELSINGFORS. Finlands sportminister Sanni Grahn-Laasonen bojkottar torsdagens World Cup-träningsmatch mot Sverige.
Det gör hon förbannat rätt i.
Jag var inte medveten om hur långt NHL och spelarfacket NHLPA:s tentakler sträckte sig i den här turneringen.
Men tydligen tillräckligt långt för att slänga ut alla alla dopningpoliser.
Nu är det inte så att jag pekar ut några NHL-spelare för att dopa sig.
Allra minst våra svenskar.
Men de måste leva under samma regler som alla andra.
Jag har just återvänt från ett OS i Rio där Ryssland pekades ut som den stora boven. Med viss rätt.
Nästa dopningsbomb
När jag landat i Sverige igen läser jag om ett Norge där varenda skidåkare är astmatiker utan att det väcker alltför stor uppståndelse och hör inte ett ljud om systematiskt fusk.
Och jag hinner knappt landa här i Helsingfors innan nästa dopningsbomb briserar.
Det är inte vardagsmat att en sportminister bojkottar en hockeymatch.
Och speciellt inte en av de hetaste på år och dag när Finland möter Sverige i ett utsålt Hartwall Arena. Det är en markering ingen kan blunda för.
Men vad Sanni Grahn-Laasongen grundar sin bojkott på är vilka som väntar i korridorerna.
Det är inte den finländska dopningspolisen i alla fall.
De är bannlysta, utestängda och får inte ta några dopningsprov ens om de ville.
Utan insyn
Precis som NHL och spelarfacket NHLPA bestämmer mjukheten på toapapperet bestämmer de hur dopningskontrollerna ska skötas.
Privat och utan insyn.
För det här är en privat turnering utom kontroll från Internationella Ishockeyförbundet (IAAF) eller IOK.
Det skulle inte funka i någon annan sport.
Även om jag älskar upplägget och intresset det skapar handlar det i slutändan om att marknadsföra NHL och späda på miljarderna i spelarfackets pensionsfonder.
Det är ett VM med alla de bästa med, men ändå inte.
Det finns ingen logik i dopningbsekämpningen och amerikanska proffsligor har sannerligen inte varit några föregångare Och straffen är löjligt låga om man åker fast.
Men den här debatten har varit levande i Finland ända sedan Teemu Selänne tog upp ämnet på sin blogg redan i mars.
Han ifrågasatte NHL:s dopningspolitik.
”Varje positivt dopingsprov måste tas på allvar och vi måste komma ihåg att det är upp till varje individ att ansvara för vad de äter, dricker och pumpar in i sina kroppar”, skrev Selänne.
Men för de som vill är det fortfarande fritt fram.
Det är åt helvete.